Jag räknar med mig och min morsa

Idag undrar jag hur Kairos Future drar sina slutsatser. De har presenterat en undersökning om miljövänlig konsumtion på klassisk skuldbeläggningsretorik, med slutsatsen "Räkna inte med 80-talisterna".

Av tillfrågade 16-29 åringar i Sverige väljer 16 procent varor från miljöföretag medan snittet är 23 procent i EU. Här är lite siffror från LSU:s sammanställning av offentliga rapporter och statistik om unga i Sverige:

- Medianförmögenheten bland unga i Sverige är 2000 kr

- Andelen fattiga 20-29-åringar har nästan fördubblats på knappt 20 år. Det är den enda grupp där antalet fattiga ökat sedan år 2000.

- Fattigdomen är mest utbredd bland ungdomar i åldern 20 till 24 år, där gruppen fattiga är 22 procent, det vill säga hade en disponibel inkomst under det absoluta fattigdomsstrecket.

- Under 2006 var 40 procent av det totala antalet mottagare av försörjningsstöd och bistånd till livsföring mellan 18 och 29 år.

Mot den bakgrunden kan det möjligen vara svårt att handla efter sina principer som ung i Sverige. Det ser vi också i resultatet när Ungdomsbarometern frågade 10 000 unga om miljö och konsumtion.

Menar då Kairos Future med sina slutsatser att vi istället ska räkna med och sätta allt hopp till 60-40talisterna? Eller till någon ofödd generation som kommer rädda världen?

Undersökningen visar trots allt att unga är mer benägna än äldre i Sverige att konsumera miljömedvetet.

Varför undrar inte Kairos Future varför bara 14 procent av 30-50 åringarna i Sverige handlar från miljövänliga företag när EU-genomsnittet är 29 procent i den åldersgruppen? De sitter ju både på pengarna och makten. Det är väl inte så att de bränner våra skattepengar på samma miljöomedvetna företag som sina privata pengar?

Vi måste kunna räkna med alla. Räkna med mig, min mamma och mina ofödda barn. Jag räknar med dig också.