Bryt innanförskapet

För en tid sedan lunchade jag med Gustav Fridolin. Det spännande projektet visade sig vara Bryt innanförskapet, en pilotversion av ett fortbildningsprogram för de som jobbar direkt med unga inom alla olika samhällssektorer, vare sig det är en dialogpolis, föreningsstödjare eller scoutledare. Uppdraget att göra detta är givet av Ungdomsstyrelsen. Syftet är att stärka samverkan lokalt, vilket ju verkligen behövs! LSU kommer under 2010 att satsa på att underlätta för kommuner och ungdomsorganisationer att förstå varandras nytta och behov.

Ny verksamhetsplan efter diskussionen om LSU som påverkansaktör

LSU:s uppdrag uttrycks i vår stadga som att dels vara en resurs för ungdomsorganisationers utveckling, dels att bedriva påverkan. Genom åren har LSU:s uppdrag som påverkansaktör debatterats, och meningarna bland medlemsorganisationerna går delvis isär om hur LSU bör fokusera sitt arbete. Styrelsen har tagit starkt intryck av den diskussion som förts, och välkomnar en pågående och kontinuerlig dialog om LSU:s uppdrag.

Enligt vår mening är LSU:s uppdrag att arbeta med bas i medlemsorganisationernas arbete för förbättrade attityder till unga och ungdomsorganisationer, ökade förutsättningar för unga att vara aktiva i samhället och bättre villkor för ungas organisering. Det är styrelsens mening att LSU:s påverkansarbete ska vara begränsat till frågor som rör ungdomsorganisationers intressen, samtidigt som LSU ska vara en arena för dialog och samhällsdebatt om bredare frågor som rör unga människors deltagande och rättigheter. Det är inte LSU:s uppdrag att företräda ungdomar och unga människor, vilket en del fått uppfattningen om. LSU representerar endast sina medlemsorganisationer.

Som vi ser det måste man göra en distinktion mellan ”ungdomars perspektiv” och ”ett ungdomsperspektiv”. Ungdomars perspektiv kan bara ungdomar själva eller i grupp ge uttryck för, och det finns givetvis många och motstridiga sådana. LSU:s uppgift är att påtala vikten av ”ett ungdomsperspektiv”, som kan bana vägen för att ”ungdomars perspektiv” får utrymme och tillvaratas i samhället som helhet.

Styrelsen har lagt förslag på en verksamhetsplan för 2010. Den och andra handlingar till LSU:s årsmöte 21-22 november finns här.

Verksamhetsplanen har i år utvecklats och blivit tydligare, utifrån den diskussion som pågått om LSU:s roll som påverkansaktör. De frågor LSU ska driva och bevaka nästa år är endast de som tas upp i verksamhetsplanen. Vi har försökt att bättre beskriva hur det kommer att göras, för att skapa tydlighet, framförhållning och förtroende för påverkansarbetet under 2010.

Läs igenom handlingarna och skriv motioner om vad din organisation, kanske tillsammans med andra, vill föreslå för att LSU ska bli en organisation som passar just era behov. Senast 16 oktober vill vi ha alla motioner!

Unga och religiösa normer i Sverige

Är religiösa normer accepterade i Sverige idag? Hur påverkas unga av att erbjudas särskild undervisning eller av att slippa undervisning pga religiösa skäl? Vad blir konsekvenserna för unga när normer krockar i vardagen?

Det var diskussionsfrågorna inför kvällens medlemsträff med organisationer som arbetar med eller organiserar utifrån livsåskådning eller tro. Fredrik Malm (FP) var inbjuden att delta i samtalet med utgångpunkt i det av Folkpartiet initierade förslaget om ändring i skollagen för att förbjuda dispens från undervisning i grundskolan av religiösa skäl.

Diskussionen blev väldigt spännande med en del lite oväntade vändningar. Exempelvis argumenterade ingen på mötet emot förslaget. Däremot lyftes upplevelsen av att normer grundade på religion ofta inte accepteras i Sverige, utan att man alltid behöver hitta andra skäl för att motivera en norm.

Därefter kretsade samtalet kring utmaningar för organisationerna, som LSU skulle kunna adressera, exempelvis:
- att rekrytera, engagera och behålla ideella ledare och eldsjälar,
- att jämställdhet ska fungera kvalitativt,inte bara kvantitativt,
- att hantera en organisatorisk expansion och utveckling,
- att "vinna" i konkurrensen om unga människors fritid,
- att uppvärdera erfarenheten av ideellt engagemang i samhället.


Från vänster: Yuhanes och Stefan från Syrisk-ortodoxa kyrkans ungdomsförbund, Erik och Tobias från Unga humanister, Elie från Judiska ungdomsförbundet och Fredrik Malm (FP).

LSU ska möjliggöra för ledare i ungdomsorganisationer att för en liten stund kliva ur sin egen verksamhet och lyfta blicken, tillsammans med andra i lika eller olika organisationer. Till LSU ska man kunna komma och få oväntade möten, erfarenhetsutbyte, inspiration - men också möjlighet att säga till beslutsfattare vad man tycker. Jag hoppas träffen idag upplevdes som att den bidrog till detta - jag blev i alla fall oerhört pepp! Tack alla som deltog.

Imorrn är det dags för gruppen Fritid/kultur!
Uppdatering: Läs Johan från Equmenias referat av kvällens diskussion.

Försök att prata med istället för om

Socialdemokraterna i Stockholm vill göra staden till världens bästa plats att växa upp på såg jag på facebook.

Fler fritidsgårdar, ungdomshak och färre åldersgränser på kulturevenemang hade jag önskat mig.

Blir förvånad att jag blir förvånad över initiativet att vända sig direkt till unga, väljare eller inte. Vill ha fler tips om initiativ där det inte talas om unga människor, utan med!

Nittiotalisterna regerar

De är äntligen här, för att stanna - nittiotalisterna! Tycker det låter rätt lovande.

Läs själv!

"Och hör ni någon säga att det inte går att hitta en 18-åring som vill kandidera kan ni slå den personen på käften, för det är bara skitsnack. "

De som inte sörjer sommaren

"Lägerväskan är till slut uppackad, de nya vännerna tillagda på Facebook och de första läxorna redan hemburna. De flesta saknar sommarens äventyr, men för en del barn och unga är sommarmånaderna mest en lång väntan på en vardag utanför hemmet igen. Att tillbringa sommaren hemma är inte alltid så kul om man är ett av de 400 000 barn i Sverige som lever med en missbrukande förälder. För dem, och för andra som har det tufft hemma, kan de läger och aktiviteter som ungdomsorganisationer ordnar under sommaren runt om i landet vara en fristad.

Ungas psykiska ohälsa fortsätter att öka i Sverige. Vi som är aktiva i ungdomsorganisationer möter unga i vår verksamhet som har det tufft hemma och unga som mår dåligt, även om vi inte alltid ser det. Det handlar om medlemmar i din och min organisation, men det handlar också om hur våra ledare kan få det stöd och den kompetens som behövs för att bemöta dem i verksamheten som mår dåligt. Jag undrar hur du jobbar med det hos er och om du tycker att LSU skulle kunna vara en resurs i det?

Jag tror nämligen att ungdomsorganisationer har en viktig roll i att stärka självkänslan, erbjuda social trygghet, vänskap och förebilder för barn och unga, som av en eller annan anledning inte finner det i familjen eller i skolan. Vår erfarenhet och kompetens synliggörs och erkänns inte tillräckligt i samhället och det vill jag att LSU ska vara med och förändra."

Ur det senaste ordförandebrevet

Lite framtidsångest har väl ingen dött av

Hoppas fler hakar på BRIS debatt idag om ungas prestationsångest. Det är förvånansvärt tyst från politiskt håll tycker jag om den statistik som pekar på ungas ohälsa, brist på stöd, ensamhet, utsatthet, ångest.

Ja, de flesta unga i Sverige har idag en iPod, en uppkoppling och frihet att välja. Men är det ett mått på att de flesta unga människor mår bra? BRIS tycker jag sätter fingret på bristen på förståelse från omgivningen för hur en ung person kan uppleva sin livssituation.

Det går att hitta en del förklaringar, men inte att blunda för konsekvenserna.

Tycker du att du får respekt av vuxna?

- Oftast. I skolan blir man alltid det, men inte i tunnelbanan och i affären kan de vara jätteotrevliga. Marjam 13 år

- Ja, men om man är i affären med kompisar och ska hyra en film får bara en vara i affären. Yousif 13 år

- De äldre pensionärerna brukar vara snällare. Men till exempel när jag står i kö kan kassörskan ignorera mig. Mohammed 13 år

- Det är olika. Inte på vårdcentralen, till exempel. Där kan de låta äldre gå före. Dilnaz 12 år

Varför behandlar flera vuxna barn på ett sätt de aldrig skulle behandla jämnårig? Beror det på föreställningar och fördomar om barn och unga som gör att vuxna tycker sig har rätt att bemöta barn som mindre förtjänta av respekt? Citaten är ur dagens Metro i Stockholm.

Hos Barnombudsmannen igår berättade de att de ofta får kommentarer i stil med "well, det är ju bara barns åsikter just nu - hur allvarligt kan det vara?" på undersökningar de presenterar gjorda bland barn. Innerst inne vet vi ju alla att barn är lite naiva, outbildade, känsliga och överdriver. För vuxna vet ju alltid bäst. Eller?

En glittersprejad generation

"Kanske är de förföriskt skimrande bilderna av en narcissistisk generation fylld av självförtroende bara ett tunt lager glittersprej ovanpå en otrygg och ojämlik tillvaro."

Så sammanfattar artikeln i Fokus slutsatserna i Gustav Fridolins nya bok "Blåsta! Sveket mot 80-talisterna". Åttiotalisterna - en blåst generation, både i bemärkelsen ytlig och i bemärkelsen lurad. Döljer vi framtidsångesten med glittersprej?

Kanske vill vi bara ha någon annan att skylla på, men utan att ha läst boken är jag spontant väldigt lockad att hålla med i mycket av Fridolins resonemang. Obs, med det inte sagt att jag ogillar glittersprejandet!

Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt

Vad trodde de egentligen att de skulle mötas av Ilmar Reepalu och DN när de häromdagen åkte ut till Rosengård? I artikeln anar man en viss förvåning över att de inte stod öga mot öga med dem som av journalister kallas ligister, av polisen blattejävlar och av grannarna skogstroll. Ändå var det visst precis det de gjorde.

Handlar det inte helt enkelt om vanlig hederlig respekt? Om att, trots -eller just därför- att man är ung och växer upp i Rosengård, bli involverad, tillfrågad, lyssnad på, tagen på allvar.

Visar vuxna människor inte förtroende och respekt, kan man då kräva att få det? Martina Wiksten, 17 år, berättade i Mitt P3 (090213) att hon aldrig blivit så illa behandlad och bemött med bristande respekt som av vuxna. Känn på den. Jag tror att du får det förtroende du förtjänar.

Det verkar faktiskt vara väldigt få som ens försökt inleda en konversation med de unga människor som tillbringar kvällarna vid Herrgårdens livs i Rosengård. Ännu mindre ge dem ansvar att själva vara med i att skapa en stadsdel att trivas i. Det här är vad de säger till Ilmar Reepalu:

- Vi skulle behöva en fritidsgård för oss som är över 16 år
- Vi gör det här på vårat sätt, ingen lyssnar på oss
- Om du kan fixa jobb åt oss alla här i Rosengård kommer ingen att förstöra något
- Om jag gör fint här och det kommer en liten kille och ska bränna, då slår jag sönder honom

Förslagen låter inte som ett mission impossible. Lösningar på problem finns ofta rätt framför näsan, om du bara frågar efter dem.

Unga utan jobb

Exakt så här illa verkar det vara, på tal om det här. Att Sverige är sämst i Norden och bland de sämst i Europa på att få in unga på arbetsmarknaden var dock ingen nyhet.

Apor på malmös gator

Det här är så stört och utmattande att jag inte ens orkar blogga om det. Vet inte riktigt hur jag ska hantera att jag inte blir förvånad.

Politiken handlar inte om mig

Idag ska jag på Ungdomsstyrelsens rikskonferens och lyssna på presentationer och seminarier om utanförskap. Häromdagen kom deras rapport Fokus 08 - en analys av ungas utanförskap, som tittar på "unga i utanförskapsområden". Vägen till innanförskap är temat på konferensen.

I slutet av 1990-talet skuggranskade Ungdomarnas demokratikommission regeringens stora demokratiutredning. De slog fast sin definition av utanförskap i rapporten Utgång?.

”Utanförskap är för oss en individ eller en grupps känsla av att inte kunna identifiera sig samt påverka det samhälle hon/den lever i. Utanförskap är en känsla av att politiken inte handlar om mig eller mina levnadsvillkor…”

Jag tycker den tillför något, jämfört med det utanförskap som ofta debatteras, där det är oklart om det är jobb, bostadsort eller var föräldrarna är födda som avgör ifall du tillhör utanförskapet eller innanförskapet. Är man innanför så fort man fått ett jobb?

Frittfram att testa barn

I december överlämnas till regeringen ett förslag om att göra drogtester och DNA-prover lagligt på barn under 15 år.

Det är alltid intressant att diskutera barns skyldigheter till samhället i relation till hur de får sina rättigheter respekterade. Barnombudsmannen tycker exempelvis att drogtester kan vara integritetskränkande. Svår fråga.

Vuxna oroliga för "emos"

"De markerar sitt utanförskap genom kläder och attityd mot samhället och myndigheter" skriver Ungdomsjouren om "emos" i Stockholm enligt Metro.

Här har jag tidigare uppmärksammat unga som hänger på Plattan och blir allmänt missförstådda på grund av sin klädstil. Det betyder inte att det inte är för många unga som som mår dåligt, även några av dem med rosa hår, eller att de inte finns dem som vill ta avstånd från vissa ideal, eller att alla unga på Plattan har ett hem att gå till.

Det betyder bara att man inte kan döma unga människor, eller någon annan för den delen, enbart utifrån vilka färger de har på kläderna eller håret.
Det kommer alltid att existera någon stil som alla ska gnälla på. Tidigare var det punken. Alla var rädda för punkarna, alla skulle klaga på punkarna. Det är ungefär samma sak med emo. Det kommer alltid att finnas någon stil som skiljer sig från de andra. Detta går som i en cirkel, det kommer aldrig att ta slut och det får aldrig ta slut. Det är bra för samhället om det finns personer som sticker ut, som är annorlunda.
Jenny, 15 år i Aftonbladet.

Fetaste forskningsprojektet om ungas engagemang

Forskare vid Örebro universitet har fått 35 miljoner kronor från Riksbankens Jubileumsfond för ett sjuårigt forskningsprojekt som ska studera hur ungdomar och unga vuxna utvecklar politiska värderingar och samhällsengagemang.

Undersökningen kommer att följa 13 000 individer mellan 10 och 30 år för att se hur de olika faktorer och upplevelser som präglar deras dagliga liv påverkar framtida värderingar. Undersökningen kommer att omfatta alla de delar av vardagslivet som kan ha betydelse för unga människors utveckling: familj, skola, vänner, kyrkor, föreningar, media och Internet.

Det har aldrig gjorts något liknande förut. Äntligen (well om sju år) kan vi få myter bekräftade eller krossade vad gäller ungas värderingar och engagemang. Tack Erik Amnå och lycka till!

En röst från Harlem om unga

Marie, som bloggar flitigt från insidan av FN-skrapan i New York förgyllde fredagen med ett fantastiskt poetry slam tips. Kolla in Aja-Monet från Harlem och lyssna på hennes The Young.

Vem vill sitta i ett indianreservat?

Anna Larsson skriver i dagens Svd om hur hon tycker att unga idag är vår tids indiander, som förväntas acceptera att bli placerade i ett speciellt reservat utanför det vanliga samhället. Läs, jag tycker att hon lyfter intressanta perspektiv!

De bästa vinklarna kommer ibland från just de som inte är unga. Kanske för att många unga rätt ofta, tycker jag, liksom inte vill kännas vid att vi är just unga (nu är ju jag då en tant på 26 år i de flesta ungas ögon, men men).

Och det är ju sant, alla vill ju bara bli betraktade som människor och medborgare. För det är ju det vi är. Och vem vill kännas vid att sitta i ett "indianreservat"? Ändå är det ibland viktigt att som Anna Larsson gör visa att unga ges olika villkor än andra.

Det blev mycket blogg idag, men så är jag ju borta en vecka - så då slipper du mig på din rss.

Alkohol är inget Blondinbellaproblem

"Problemet är bara att det inte finns någon motsättning mellan Robert och Blondinbella. Det bygger på en föreställning om att nykterhetsrörelsen är emot alkoholkonsumenter. Nykterhetsrörelsen är inte emot alkoholkonsumenter oavsett om de är 17 år eller 53 år, men vi ser att samhället skulle vara bättre utan alkohol. Våra fiender är inte alkoholkonsumenterna, utan de som tjänar pengar på det lidande som alkoholen skapar."

Så kommenterar Niklas från Ungdomens nykterhetsförbund den debatt som SVT sände till följd av de viktiga frågeställningar som dök upp här och sedan lyftes här och här. Finns det en bättre mediedarling än att kombinationen av unga, moralpanik och droger?

Robert höll sig cool tycker jag som konstaterade:

"Alkohol är inget ungdomsproblem, och alkohol är inget Blondinbellaproblem. Alkohol är och förblir ett vuxenproblem, men som många unga får ta konsekvenserna av."

Såja, le in i kameran det går nog över

I varje klass finns det två barn som ofta vaknar upp om morgonen och känner som Kenza gjorde imorse. De kallas ibland de glömda barnen. Många av dem är vuxna idag. De flesta väljer eller valde ändå att le på skolfotot.

Uppdatering 30/9: Och idag skrev DN om att vart femte barn lever med föräldrars spritproblem.