Bloggat om LSU:s årsmöte

Bredden av medlemsorganisationer är det bästa med LSU. På årsmötet förra helgen deltog 50 organisationer! Tillsammans har vi många olika erfarenheter och där i ligger styrkan när vi samlas i LSU. Vi vill lära oss av varandras likheter och olikheter, utbyta åsikter, kunskap, kontakter. Samarbetet stärker varje enskild organisation.

I LSU behöver respekt för olikheter och kompromiss stå i fokus, inte konkurrens och egennytta. Det tror jag ställer krav på ledarskapet i varje organisation, men är en viktig förmåga i all ledarskaps- och organisationsutveckling.

Varje organisation gör olika saker, på olika sätt och riktar sig till olika målgrupper. Alla har olika behov av utveckling och olika anledningar till medlemskap i LSU. Därför ska LSUs uppdrag och vår verksamhet vara bred.

Så istället för att jag skriver mina kommentarer av årsmötets beslut (se protokollet) så tycker jag att du ska läsa bloggtankar och åsikter från dem som var på plats och fattade besluten:

Jenny från Sveriges Dövas ungdomsförbund

Vidar från Ungdomens nykterhetsförbund

Hannah från Svenska kyrkans unga

Anders från Förbundet Unga Forskare

Anna-Karin från Unga hörselskadade

Stina från Saco Studentråd

Felix från RFSL Ungdom

Fredrik från Unga synskadade

Hashtaggen på Twitter var #lsu09.

Rabatt på resor för LSU:s medlemmar

Nu har vi äntligen rott i hamn två rabattavtal för medlemsorganisationer i LSU. Det ena gäller rabatt på resor utomlands, med Tranås Resebyrå. Det andra gäller 5-20 procent rabatt på resor med SJ. Mer info kommer inom kort - håll utkik!

Ett utvecklat medlemskap

Scouterna tillsammans med Röda Korsets Ungdomsförbund genomför ett projekt tillsammans där de tittar på nya former för ungas engagemang. Den 8 december 16-20 kommer de att genomföra en konferens för ungdomsorganisationer där deltagarna processleds genom en diskussion i syfte att landa i några konkreta exempel på nya former alternativt ett utvecklat medlemskap.

Daniel Svensson Kåreda inleder seminariet med en inspirerande föreläsning om utvecklingen av ungas engagemang idag. Plats: Hörsalen på Röda korset, Hornsgatan 54

15:45 Registrering + kaffe
16.00 Föreläsning kring ungas engagemang
17.20 Paus med mat
18.00 Diskussion kring nya former för engagemang
20:00 Slut

Rätten till ett konto

Föreningar med minderåriga som ordföranden och i styrelser får ofta kalla handen när de ska öppna bankkonton. Det gör det svårt att få in pengar att bedriva verksamhet för.

Igår var det möte på LSU mellan medlemsorganisationer och storbanker för att diskutera frågan. Bakgrunden är ett initiativ taget av ett par av LSU:s medlemsorganistaioner. Själv satt jag upptagen i intervjuer med generalsekreterarkandidater, men så här fick jag det sammanfattat:

"Bra möte, många slutsatser, bankerna peppade."

Gamla ersätter unga i politiken

Idag släpper LSU rapporten När Anna blev Anita om det låga och minskande antalet unga med politiska förtroendeuppdrag i kommunerna. Nyamko Sabuni debatterar innehållet med KDUs Charlie Weimers och Grön ungdoms Maria Ferm klockan 12 idag på LSU Forum, Citykonferens i Stockholm.

Dagens debattartikel finns att läsa här.

Fler på samma ämne
Magnus Andersson Pär Gustafsson

Minderårigas konton och banker

Ung Pirat och Sverok har börjat prata om att göra något åt bankernas ovilja att skapa konton åt föreningar med minderåriga ordföranden. Mycket bra tycker jag! Utan konto inga bidrag, utan bidrag...well, kämpigt. Föreningar bör ha möjlighet att ta emot pengar oavsett om de drivs av minderåriga. Vet att Svenska kyrkans unga också engagerat sig i frågan, bland annat genom en motion till LSU:s årsmöte förra året.

LSU har erbjudit hjälp att fixa lokal, bjuda in bankfolk och medlemsorganisationer till eventuell träff och sprida information om ett eventuellt upprop ifall de vill. LSU har påpekat problemet i statsbidragsutredningen som vi skuggat tillsammans med ett gäng medlemsorganisationer.

Våren 2008 skrevs en intressant C-uppsats på Örebro universitets juridiska sektion om ideella organisationers rättsstatus. Där finns mycket bra bakgrundsinformation. Oskar Augustsson som ligger bakom denna driver själv rätten för ideella organisationer att få ut organisationsnummer från Skatteverket även om styrelsen är underårig, vilket han också har fått rätt för i en dom i kammarrätten i Jönköping i november förra året.

Ungdomar i demokratin

Idag kräver Jytte Guteland i DN att S ålderssäkrar sina listor. Vid förra valet var genomsnittsåldern 48 år på de som valdes in.

Den stora skillnaden mellan unga och äldres påverkan i samhället ligger inte framförallt i metoderna eller i vilka frågor som engagerar mest. Största skillnaden i politiskt deltagande ligger just i att färre unga än äldre deltar politiskt, som förtroendevalda och som väljare. Det vill säga unga människor har mindre makt än äldre människor.

I onsdags startade jag dagen med Sveriges ungdomsråds frukostseminarium där de presenterade sin nya rapport om unga människors politiska deltagande Ungdomar i demokratin.

I rapporten konstateras att unga som grupp har lägre inkomst och lägre utbildning än äldre som grupp, och att detta kännetecknar alla grupper som i lägre utsträckning deltar politiskt. Ju bättre villkor man har, desto mer deltar man. Män mer än kvinnor, medelklass mer än arbetarklass, äldre mer än yngre. Rapporten konstaterar också att kommuner alltför ofta satsar på att öka ungas deltagande med direkta insatser, typ en kampanjhemsida, istället för att gå på de bakomliggande orsakerna och förbättra ungas villkor.

De åtgärder som föreslås handlar om att satsa på ungas organisering i det lokala föreningslivet, att öka kunskapen om hur kommunen fungerar och vilka rättigheter (begära ut handlingar, överklaga etc) du har oavsett ålder, satsa på enkla lösningar där unga direkt kan ta del av info om kommunen och komma i kontakt med den.

Det är uppfriskande att Sveriges ungdomsråd säger rakt ut att särskilda lösningar för ungas deltagande inte är att rekommendera. Att ha unga engagerade vid sidan av är bekvämare än att de ska ta plats där makten finns. Det är det SSU också verkar ha fått nog av.

Lindas tal i FN:s generalförsamling

Koll på medlemmarna

I LSU vill vi känna våra medlemsorganisationer väl, veta om deras behov och utmaningar, samt undersöka hur de uppfattar LSU och kontakten med oss. Därför ringer vi årligen företrädare för varje organisation som får berätta om sin upplevelse.

Resultatet för i år har precis sammanställts. 52 av 80 medlemsorganisationer har i år svarat, bortfallet är relativt jämt fördelat över olika typer av organisationer. Så här summeras resultatet och aktuella åtgärder i år för att möta behovet:

Fem slutsatser av rundringningen:

Medlemsorganisationernas bild av LSU är mycket positiv
Bland medlemsorganisationernas svar är en överväldigande majoritet av dem positiva. När de svarande får associera fritt är 5 av 119 associationer negativa. Bland svaren framkommer genomgående positiva omdömen om utbildningar, påverkansarbete, kommunikation, möten mm. Fyra av de negativa associationerna som framförs är att LSU blivit för "politiskt" men i övrigt finns inte något utbrett missnöje inom något specifikt område.

Många medlemsorganisationer står inför liknande utmaningar
Genomgående framgår en tydlig bild av att det är ett fåtal stora utmaningar som LSU:s medlemsorganisationer står inför. Det handlar om medlemsrekrytering, organisationsstruktur, kommunikationsfrågor och i viss mån finansiering. LSU upplevs fortfarande inte vara en naturlig partner för att angripa de frågorna men de allra flesta tror att LSU kan vara det.

Många inaktiva medlemsorganisationer saknar kunskap om LSU
I svaren utmärker sig ett 10-tal organisationer både som helt inaktiva, med dålig kunskap om LSU och få åsikter om vår verksamhet. Organisationerna är inte nödvändigtvis negativt inställda utan har helt enkelt inte någon relation till vår verksamhet. Många talar om " internt fokus" eller att ”se inåt i organisationen”.

Bristande kommunikation bakom många problem
I många frågor framkommer svar som handlar om att kommunikationen brister med LSU och framförallt inom medlemsorganisationerna själva. Det är uppenbart att detta är en utmaning på många olika plan för medlemsorganisationerna.

Det finns en stor utvecklingspotential
Det finns en stor potential i att öka engagemanget bland medlemmarna med relativt små insatser som är riktade mot organisationernas behov och med en riktad kommunikation. Särskilt handlar det om de mindre aktiva som uppger att de har internt fokus men skulle kunna använda LSU i större utsträckning. Många svarar helt enkelt att de inte har tänkt på LSU när det handlar om att möta organisationens utmaningar, att LSU skulle kunna vara en resurs eller att det av olika anledningar inte är aktuellt att engagera sig i LSU:s aktiviteter just nu.


Fem åtgärder efter rundringningen:

Satsa på medlemsfrågan
Den största gemensamma utmaningen som medlemsorganisationerna möter är frågan om medlemsantalet och medlemsrekrytering. LSU bör göra en tyngre satsning för att stötta medlemsorganisationerna i att möta denna utmaning. Sjunkande medlemsantal kan ses som en intern fråga, men då trenden är så tydlig så är detta ett område där LSU i större utsträckning kan vara en resurs.

Stöd inom kommunikation
En väldigt stor del av de strategiska utmaningarna handlar om kommunikation av olika slag – internkommunikation, extern marknadsföring och kommunikation. LSU kan även här förbättra det stöd som ges till medlemsorganisationerna för att möta dessa utmaningar. De kurser som erbjuds inom grundutbudet är en viktig del som blir återkommande. LSU bör se över ytterligare fler sätt att ge stöd till medlemsorganisationerna i denna fråga.

Följ upp mindre aktiva
LSU bör följa upp med de organisationer som är helt inaktiva för att ta reda på om de är nöjda med det förhållandet, om de har några andra förväntningar, om de föredrar någon annan form av kommunikation eller kontakt och berätta om hur de bättre kan dra nytta av LSU.

Tydligare kommunikation
I vår kommunikation kan vi bli tydligare med att uttrycka vilken målgrupp vi riktar oss till. Vi kan med fördel poängtera att lokalt och regionalt aktiva ingår i den målgrupp som LSU är en resurs för. Detta bör också framgå väldigt framträdande och högt upp i vår kommunikation, exempelvis i nyhetsbrev eller på hemsidan och mejl vid direktkontakt med organisationer för att det ska fastna och spridas.

Personlig kontakt
Vi bör upprätta en struktur för kontinuerlig personlig kommunikation med mindre aktiva medlemsorganisationer. Denna kontakt bör spridas brett på många personer inom personalen och styrelsen för att på ett samordnat sätt nå de organisationer som sällan deltar i LSU:s aktiviteter och specifikt inbjuda till aktuella aktiviteter, peka på den nyttan som andra organisationer ser, samt berätta om det generella utbud som LSU erbjuder och var de kan hitta mer information.

Unga och religiösa normer i Sverige

Är religiösa normer accepterade i Sverige idag? Hur påverkas unga av att erbjudas särskild undervisning eller av att slippa undervisning pga religiösa skäl? Vad blir konsekvenserna för unga när normer krockar i vardagen?

Det var diskussionsfrågorna inför kvällens medlemsträff med organisationer som arbetar med eller organiserar utifrån livsåskådning eller tro. Fredrik Malm (FP) var inbjuden att delta i samtalet med utgångpunkt i det av Folkpartiet initierade förslaget om ändring i skollagen för att förbjuda dispens från undervisning i grundskolan av religiösa skäl.

Diskussionen blev väldigt spännande med en del lite oväntade vändningar. Exempelvis argumenterade ingen på mötet emot förslaget. Däremot lyftes upplevelsen av att normer grundade på religion ofta inte accepteras i Sverige, utan att man alltid behöver hitta andra skäl för att motivera en norm.

Därefter kretsade samtalet kring utmaningar för organisationerna, som LSU skulle kunna adressera, exempelvis:
- att rekrytera, engagera och behålla ideella ledare och eldsjälar,
- att jämställdhet ska fungera kvalitativt,inte bara kvantitativt,
- att hantera en organisatorisk expansion och utveckling,
- att "vinna" i konkurrensen om unga människors fritid,
- att uppvärdera erfarenheten av ideellt engagemang i samhället.


Från vänster: Yuhanes och Stefan från Syrisk-ortodoxa kyrkans ungdomsförbund, Erik och Tobias från Unga humanister, Elie från Judiska ungdomsförbundet och Fredrik Malm (FP).

LSU ska möjliggöra för ledare i ungdomsorganisationer att för en liten stund kliva ur sin egen verksamhet och lyfta blicken, tillsammans med andra i lika eller olika organisationer. Till LSU ska man kunna komma och få oväntade möten, erfarenhetsutbyte, inspiration - men också möjlighet att säga till beslutsfattare vad man tycker. Jag hoppas träffen idag upplevdes som att den bidrog till detta - jag blev i alla fall oerhört pepp! Tack alla som deltog.

Imorrn är det dags för gruppen Fritid/kultur!
Uppdatering: Läs Johan från Equmenias referat av kvällens diskussion.

En tioårig politik för ungas beslutas, vare sig vi vill eller inte

Under varje EU-ordförandeskap hålls ett inflytandeforum där unga engagerade européer diskuterar aktuella frågor och avrapporterar till departementschefer från hela EU. I Sverige hålls konferensen nu till helgen. Totalt möts 250 deltagare, varav 100 är unga engagerade, från 32 europeiska länder.

För att försöka visa att Sveriges regering walks the talk så kommer departementscheferna vara deltagare på samma villkor som de unga engagerade under hela konferensen. Förhoppningsvis blir det en modell som lever vidare kommande år.

Under det svenska ordförandeskapet kommer riktningen för det framtida ungdomspolitiska samarbetet i EU för åren 2010-2019 att beslutas. Konferensen är ett tillfälle där unga engagerade tillsammans med departementschefer från medlemsländerna kan diskutera förslaget, som beslutas av EU:s ungdomsministrar i november. Diskussionerna rör arbetsmarknadens villkor för unga, entreprenörskap, ungas delaktighet, hälsa och social inkludering och ideellt arbete.

Deltar gör LSU:s EU-representanter Petter Falk från Rädda Barnens Ungdomsförbund och Theresia Silander Hagström från Sveriges Ungdomsråd, samt Imse Nilsson från LSU:s styrelse.

Konferensen arrangeras av LSU, integrations- och jämställdhetsdepartementet, Ungdomsstyrelsen, EU-kommissionen och European Youth Forum (YFJ). Så nu sitter jag och filar på välkomsthälsning och middagstal.

Mer medlemmar och lokalt inflytande åt ungdomsorganisationer

Enligt ”Fritid på egna villkor” (SOU 2009;29) hade de bidragsberättigade ungdomsorganisationerna 2008, 478 521 medlemskap bland ungdomar i åldrarna 7–25 år, vilket innebär en minskning på ungefär 75 000 sedan 2002. Trenden är att antalet medlemmar i Sveriges barn- och ungdomsorganisationer minskar sedan en rad år. Men det finns flera undantag från detta och medlemssiffror säger ju långt ifrån allt om hur många som är engagerade.

Trots detta organiserar de allra flesta ungdomsorganisationer fortsatt sig med medlemmar som en viktig bas för engagemanget. Antalet medlemskap är därför en viktig indikation på hur många människor Sveriges barn- och ungdomsorganisationer engagerar.

Ungdomsorganisationers verksamhet är angelägen, både för individernas egenmakt och för deras bidrag i samhällsutvecklingen som helhet. Därför är det viktigt att många tar del av den. I detta står organisationerna inför en stor och viktig utmaning att vända trenden, genom att skaffa kapacitet att ta vara på de stärkta finansieringsmöjligheter som den ökade bidragstilldelningen medfört under senare år.

Samtidigt står Sverige som övriga Europa inför en stor utmaning. Ungdomsgenerationen blir mindre i förhållande till övriga befolkningen samtidigt som känslan av att stå utanför ökar. Forskning säger att fler unga nu än tidigare mår sämre och utsikterna på arbetsmarknaden försämras. 16- till 19-åringar är mer pessimistiska i sin syn på framtiden än 25- till 29-åringar (Ungdomsstyrelsen 2007, Unga med attityd).

Hälften av ungdomarna i åldern 16–25 år upplever att de har små eller inga möjligheter att föra fram idéer till beslutsfattare i kommunen (Ung idag 2008 – En beskrivning av ungdomars villkor, Ungdomsstyrelsens skrifter 2008:5). Ungdomar i åldern 18–29 år är kraftigt underrepresenterade bland förtroendevalda på kommunal nivå. Bland förtroendevalda i kommunerna uppgick andelen i åldern 18–29 år till 7 procent 2007 jämfört med att åldersgruppens andel av befolkningen uppgick till 18 procent.

Det finns alltså anledning att vara bekymrad över den samhällspolitiska debatten i frågor som rör unga människors vardag. Ett ungdomsperspektiv handlar om att aktörer så långt som möjligt sätter sig in i ungas situation för att bättre kunna ta tillvarata ungas rättigheter och intresse. Ett sådant perspektiv kan många olika aktörer föra sig med. Men det behöver tydligare komma från samtal med unga människor och från unga människors perspektiv. Basen för ungas inflytande är olika aktörers förmåga att ta till sig unga människors olika perspektiv.

Det saknas idag en ungdomspolitisk handlingsplan i två tredjedelar av Sveriges kommuner enligt Regeringens budgetproposition hösten 2008. Det är viktigt med en övergripande strategi och politik för ungdomar på alla nivåer. Dels för att visa hur unga människor påverkas av politiska beslut inom olika områden, dels för att öka kunskapen om ungas levnadsvillkor. De ungdomspolitiska handlingsplanerna i kommunerna bör göras i samråd med lokala ungdomsorganisationer.


Jag tycker att LSU har en roll att fylla i det här, genom att:

1) Fördjupa ungdomsorganisationernas kapacitet att strategiskt nå ut till nya grupper, öka andelen medlemmar och unga som tar del av och förbättra sin organisering, samt

2) öka möjligheten för ungdomsorganisationerna att ta del av aktuell politisk debatt på lokal och nationell nivå i Sverige, skapa opinion och stärka sina medlemmars politiska kompetens.


Under de kommande åren borde LSU exempelvis arbeta för att:

• Medlemstappet bland de bidragsberättigande ungdomsorganisationerna vänds till tillväxt så att de har lika många medlemskap i åldrarna 7–25 år 2012 som de hade 2002.
• Ungdomsorganisationernas medlemsföreningar långsiktigt kan bedriva bra verksamhet för fler som också inkluderar nya grupper av unga
• Den ungdomspolitiska debatten präglas av en bredd av ungas egna röster och ungdomsorganisationerna deltar i högre utsträckning i debatten på både lokal och nationell nivå.
• En majoritet av Sveriges kommuner har en medveten och sammanhållen ungdomspolitik inklusive frågor om villkor för ungas föreningsliv

Nästa år är det dags att ta fram en ny treårsstrategi för LSU:s utveckling. Vilka utmaningar och behov står din organisation inför som LSU skulle kunna underlätta för er att möta?

Minnen från Globalkonferensen

Sent omsider, men här är några favoritcitat från LSU:s globalkonferens om samhällsentreprenörskap som en metod och kraft för förändring i ungdomsorgansiationer och för ett mer hållbart samhälle i stort:

• Social business = making something meaningful be sustainable (economically)
• Treat grants as investments
• Everything is created twice, first in imagination then in reality
• Don't be paralyzed by planning
• Social business is about doing good, not doing less bad
• If it's not fun - why do it?
• Franchise good ideas
• Gå loss bara!
  

I salen tränger de 160 deltagarna från över 20 länder ihop sig för att lyssna på det här samtalet under hlegens Globalkonferens i Örebro. Svenskarna försökte bita ihop över att det var 29 grader varmt ute just den här helgen.

Dagens mejl

...kommer från Amir Sajadi på LSU:

"Kan med stor glädje meddela att Globalkonferensen 2009 är fullbokad och fit for fight med:
- mer än 160 deltagare
- 16-tal länder
- 30-tal organisationer
- 15 workshops & 4 paneler

Be there or be square!"

Läs om vad du missar på www.lsu.se/globalkonferensen

Inflytande viktigare på pappret?

Den 10 och den 14 maj bjuder vi in till LSU Open. Det är en halvdag där din organsiation får kommentera och tycka till om LSU:s verksamhet, utveckling, styrdokument. Informationen har varit ute länge, ändå är det bara tre organisationer anmälda.

Jag tolkar det som att ungdomsorgansiationer har viktigare saker för sig, exempelvis att göra skillnad i unga människors vardag, än att sitta och diskutera LSU. Det är nog väldigt bra.

Varje år ringer vi runt till varje medlemsorganisation och frågar vad deras största utmaningar och behov är, hur de upplever LSU, vår verksamhet och hur de tycker att LSU skulle kunna vara ett bättre stöd för dem att nå sina mål. Vi får nog lägga in en fråga om de uppmärksammat LSU Open och vad de tycker om möjligheten att ett halvår innan årsmötet ha ett påverkansforum.

Det är det här som ibland är så lurigt med medlemsinflytande och kontinuerlig dialog. Möjligheten ska finnas, men det är inte alltid prioriterat att ta den.

En dag för barnen

Stockholm bjöd som varje år på strålande sol över Barnens dag i Kungsan. Barnens dag instiftades i Turkiet för över 80 år sedan för att uppmärksamma barnen, eftersom de är viktiga för framtiden och därför ska ha inflytande. Rätt progressivt får en säga.
Bland de kanske uppemot tusen besökarna i Kungsan minglade valambassadörer från Turkiska ungdomsförbundet runt och påminde om valet den 7 juni hela dagen.
För bara 20 år sedan erkändes barns rättigheter av 193 regeringar genom FN:s konvention om barnets rättigheter. Ändå skiter de flesta vuxna runt om i världen i att barn är jämställda rättighetshavare. Förresten så har Barnombudsmannen i Sverige har börjat blogga, följ hans vardag och tankar på www.blogg.barnombudsmannen.se.

en blommig fredag

Hitcyklad, nyklippt och i blommig klänning känner jag mig redo för våren, kvällen och helgen! Dagens soundtrack är därför Summer Feeling med Jonathan Richman.

På söndag firas Barnens dag av Turkiska ungdomsförbundet i Kungsträdgården. Jag blev jätteglad när ordförande Selcuk ringde och frågade om jag ville vara med! Det brukar vara världens stämning och fullt med folk.

Om en dryg timme kommer femton ungdomsorganisationer hit till essingen för att kommentera och diskutera statsbidragsutredningen. Intresset var stort, men träffen är bara för medlemsorgansiationer. Den 3 juni däremot bjuder LSU in till en hearing med utredare Ingela Håkansson, Ungdomsstyrelsens Per Nilsson och statssekreterare Christer Hallerby.

Jagad av en jordnöt

LSU och Alla Olika Alla Lika bjöd tillsammans med Unga allergiker, Unga synskadade och Rädda Barnens ungdomsförbund in till showen Jagad av en jordnöt på Elverket i Stockholm i måndags. Det bjöds på stereotyper i filmens värld, improvisationsteater, uppträdanden av Magnus Betnér och Behrang Miri - som också var kvällens konferencier.

Din checklista till Almedalen

..har LSU tagit fram. Du finner den på www.lsu.se/almedalsveckan.

Nu ska jag strax på lunch hos Barnombudsmannen för att höra mer om den årsrapport som släpptes idag och som visar vuxnas brist på respekt av barn i Sverige, 20 år efter FN:s konvention om barnets rättigheter antagits.

En årsmöteslördag

RFSL ungdom öppnade sin kongress igår och stämningen var hög på Sveavägen 59. Maria Wetterstrand och Nyamko Sabuni öppningstalade och UMO fick årets RFSL ungdompris.

Även Föreningen Nordens ungdomsförbund (FNUF) hade årsmöte i helgen. Här står hela avgående förbundsstyrelsen med snygga t-shirts där det står Riv gränserna - öka förståelsen. Till ny ordförande valdes Peter Olevik Dunder.
Att den här bilden från Ung Pirats kongressmiddag i Uppsala blev så mörk beror dels på en crappy kamera och dels på att middagstalen inträffade samtidigt med Earth hour. Mattias Bjärnemalm avgick som förbundssekreterare och jag passade på att tacka honom och Ung pirat för året som gått. Jag törs nästa säga att de under sitt första år i LSU överträffade nästan alla i deltagande i våra kurser, nätverk, utskott, inspirationsdagar och studieresor.