Idag antog EU:s ungdomsministrar den resolution som formulerar mål för det ungdomspolitiska samarbetet under de kommande nio åren, fram till och med 2018. Genom resolutionen har medlemsländerna enats om att förbättra ungas möjligheter inom arbetsmarknad och utbildning, samt att främja ungas aktiva deltagande.
Sveriges regering i egenskap av ordförandeland har drivit och prioriterat arbetet med det nya ramverket och ansträngt sig att samla in åsikter och perspektiv som förts fram av ungdomsorganisationer i Sverige och från hela EU. Resolutionen betonar ungas och ungdomsorganisationers aktiva deltagande som viktigt för implementering och uppföljning av målen. Det tror jag är bra och viktigt om politiken ska göra någon skillnad i ungas vardag.
Mycket med det nya ramverket är positivt, framförallt hur dialogen med unga på EU-nivå nu blir mer strukturerad och kontinuerlig. Vad som saknas är tillfredsställande verktyg och indikatorer för att kunna mäta effekterna av vad som nu bestämts. Ungdomsorganisationer har pushat för detta under året och det är tråkigt att ramverket ändå saknar det. Utan indikatorer är det svårt att se hur arbetet med strategin utvecklas och målen nås. Fegt att ducka för mätbarheten måste jag säga.
I och med ramverket betonar ministrarna vikten av att behålla ett ungdomsperspektiv i den kommande Lissabonstrategin för tillväxt, arbete och utbildning i EU, samt att det arbete som inletts i och med den Europeiska Ungdomspakten ska vidareutvecklas. Ungdomsministrarna skickar med uppmaningen att behålla ett ungdomsperspektiv i Lissabonstrategin till EU-toppmötet/regeringschefernas möte i december, och nu hoppas vi att dessa åsikter också lyssnas på under mötet.
Inför 2010 har årsmötet beslutat att LSU ska fortsätta arbeta för att stärka EU-kompetensen hos medlemsorganisationer. Här kommer LSU vara en resurs för unga och kommuner att mötas, diskutera och ge ungdomsorganisationer verktyg för att bli en del i implementeringen av de ungdomspolitiska målen i EU.
Att följa upp arbetet med Lissabonstrategin kommer vara en av LSU:s prioriteringar, och inte minst ett mycket viktigt fokus för det Spanska Ordförandeskapet under våren. LSU ska såklart också lämna över de erfarenheter vi dragit från arbetet med det svenska ordförandeskapet till det Spanska landsrådet för ungdomsorganisationer.
Länk kommer asap (vi fick höra det från förhandlingsbordet)...
Visar inlägg med etikett ungdomspolitik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett ungdomspolitik. Visa alla inlägg
2009/11/03
Ny strategi för ungdomspolitiken
För de som inte var på LSU Forum förra veckan och fick en sneak preview på regeringens nya strategi för ungdomspolitiken offentliggjordes den igår genom att överlämnas som en skrivelse till riksdagen.
Strategin är inte upphetsande visionär direkt, snarare ska den väl ses som ett sätt att kunna checka av vad regeringen gjort i olika politikområden där unga påverkas. Den innehåller inriktningen på den tvärsektoriella ungdomspolitiken, i stort sett samma som förut, och en handlingsplan med 45 åtgärder. Några av åtgärderna är bekanta sedan tidigare och genom andra ministrar, exempelvis en ny skollag, andra är nya.
Vad tycker du och din organisation - är det rätt utmaningar som identifierats gällande unga i Sverige idag och är det rätt åtgärder för att möta dem? Hör av er till ministern och berätta!
Strategin är inte upphetsande visionär direkt, snarare ska den väl ses som ett sätt att kunna checka av vad regeringen gjort i olika politikområden där unga påverkas. Den innehåller inriktningen på den tvärsektoriella ungdomspolitiken, i stort sett samma som förut, och en handlingsplan med 45 åtgärder. Några av åtgärderna är bekanta sedan tidigare och genom andra ministrar, exempelvis en ny skollag, andra är nya.
Vad tycker du och din organisation - är det rätt utmaningar som identifierats gällande unga i Sverige idag och är det rätt åtgärder för att möta dem? Hör av er till ministern och berätta!
2009/09/09
En tioårig politik för ungas beslutas, vare sig vi vill eller inte
Under varje EU-ordförandeskap hålls ett inflytandeforum där unga engagerade européer diskuterar aktuella frågor och avrapporterar till departementschefer från hela EU. I Sverige hålls konferensen nu till helgen. Totalt möts 250 deltagare, varav 100 är unga engagerade, från 32 europeiska länder.
För att försöka visa att Sveriges regering walks the talk så kommer departementscheferna vara deltagare på samma villkor som de unga engagerade under hela konferensen. Förhoppningsvis blir det en modell som lever vidare kommande år.
Under det svenska ordförandeskapet kommer riktningen för det framtida ungdomspolitiska samarbetet i EU för åren 2010-2019 att beslutas. Konferensen är ett tillfälle där unga engagerade tillsammans med departementschefer från medlemsländerna kan diskutera förslaget, som beslutas av EU:s ungdomsministrar i november. Diskussionerna rör arbetsmarknadens villkor för unga, entreprenörskap, ungas delaktighet, hälsa och social inkludering och ideellt arbete.
Deltar gör LSU:s EU-representanter Petter Falk från Rädda Barnens Ungdomsförbund och Theresia Silander Hagström från Sveriges Ungdomsråd, samt Imse Nilsson från LSU:s styrelse.
Konferensen arrangeras av LSU, integrations- och jämställdhetsdepartementet, Ungdomsstyrelsen, EU-kommissionen och European Youth Forum (YFJ). Så nu sitter jag och filar på välkomsthälsning och middagstal.
2009/09/07
Mer medlemmar och lokalt inflytande åt ungdomsorganisationer
Enligt ”Fritid på egna villkor” (SOU 2009;29) hade de bidragsberättigade ungdomsorganisationerna 2008, 478 521 medlemskap bland ungdomar i åldrarna 7–25 år, vilket innebär en minskning på ungefär 75 000 sedan 2002. Trenden är att antalet medlemmar i Sveriges barn- och ungdomsorganisationer minskar sedan en rad år. Men det finns flera undantag från detta och medlemssiffror säger ju långt ifrån allt om hur många som är engagerade.
Trots detta organiserar de allra flesta ungdomsorganisationer fortsatt sig med medlemmar som en viktig bas för engagemanget. Antalet medlemskap är därför en viktig indikation på hur många människor Sveriges barn- och ungdomsorganisationer engagerar.
Ungdomsorganisationers verksamhet är angelägen, både för individernas egenmakt och för deras bidrag i samhällsutvecklingen som helhet. Därför är det viktigt att många tar del av den. I detta står organisationerna inför en stor och viktig utmaning att vända trenden, genom att skaffa kapacitet att ta vara på de stärkta finansieringsmöjligheter som den ökade bidragstilldelningen medfört under senare år.
Samtidigt står Sverige som övriga Europa inför en stor utmaning. Ungdomsgenerationen blir mindre i förhållande till övriga befolkningen samtidigt som känslan av att stå utanför ökar. Forskning säger att fler unga nu än tidigare mår sämre och utsikterna på arbetsmarknaden försämras. 16- till 19-åringar är mer pessimistiska i sin syn på framtiden än 25- till 29-åringar (Ungdomsstyrelsen 2007, Unga med attityd).
Hälften av ungdomarna i åldern 16–25 år upplever att de har små eller inga möjligheter att föra fram idéer till beslutsfattare i kommunen (Ung idag 2008 – En beskrivning av ungdomars villkor, Ungdomsstyrelsens skrifter 2008:5). Ungdomar i åldern 18–29 år är kraftigt underrepresenterade bland förtroendevalda på kommunal nivå. Bland förtroendevalda i kommunerna uppgick andelen i åldern 18–29 år till 7 procent 2007 jämfört med att åldersgruppens andel av befolkningen uppgick till 18 procent.
Det finns alltså anledning att vara bekymrad över den samhällspolitiska debatten i frågor som rör unga människors vardag. Ett ungdomsperspektiv handlar om att aktörer så långt som möjligt sätter sig in i ungas situation för att bättre kunna ta tillvarata ungas rättigheter och intresse. Ett sådant perspektiv kan många olika aktörer föra sig med. Men det behöver tydligare komma från samtal med unga människor och från unga människors perspektiv. Basen för ungas inflytande är olika aktörers förmåga att ta till sig unga människors olika perspektiv.
Det saknas idag en ungdomspolitisk handlingsplan i två tredjedelar av Sveriges kommuner enligt Regeringens budgetproposition hösten 2008. Det är viktigt med en övergripande strategi och politik för ungdomar på alla nivåer. Dels för att visa hur unga människor påverkas av politiska beslut inom olika områden, dels för att öka kunskapen om ungas levnadsvillkor. De ungdomspolitiska handlingsplanerna i kommunerna bör göras i samråd med lokala ungdomsorganisationer.
Jag tycker att LSU har en roll att fylla i det här, genom att:
1) Fördjupa ungdomsorganisationernas kapacitet att strategiskt nå ut till nya grupper, öka andelen medlemmar och unga som tar del av och förbättra sin organisering, samt
2) öka möjligheten för ungdomsorganisationerna att ta del av aktuell politisk debatt på lokal och nationell nivå i Sverige, skapa opinion och stärka sina medlemmars politiska kompetens.
Under de kommande åren borde LSU exempelvis arbeta för att:
Trots detta organiserar de allra flesta ungdomsorganisationer fortsatt sig med medlemmar som en viktig bas för engagemanget. Antalet medlemskap är därför en viktig indikation på hur många människor Sveriges barn- och ungdomsorganisationer engagerar.
Ungdomsorganisationers verksamhet är angelägen, både för individernas egenmakt och för deras bidrag i samhällsutvecklingen som helhet. Därför är det viktigt att många tar del av den. I detta står organisationerna inför en stor och viktig utmaning att vända trenden, genom att skaffa kapacitet att ta vara på de stärkta finansieringsmöjligheter som den ökade bidragstilldelningen medfört under senare år.
Samtidigt står Sverige som övriga Europa inför en stor utmaning. Ungdomsgenerationen blir mindre i förhållande till övriga befolkningen samtidigt som känslan av att stå utanför ökar. Forskning säger att fler unga nu än tidigare mår sämre och utsikterna på arbetsmarknaden försämras. 16- till 19-åringar är mer pessimistiska i sin syn på framtiden än 25- till 29-åringar (Ungdomsstyrelsen 2007, Unga med attityd).
Hälften av ungdomarna i åldern 16–25 år upplever att de har små eller inga möjligheter att föra fram idéer till beslutsfattare i kommunen (Ung idag 2008 – En beskrivning av ungdomars villkor, Ungdomsstyrelsens skrifter 2008:5). Ungdomar i åldern 18–29 år är kraftigt underrepresenterade bland förtroendevalda på kommunal nivå. Bland förtroendevalda i kommunerna uppgick andelen i åldern 18–29 år till 7 procent 2007 jämfört med att åldersgruppens andel av befolkningen uppgick till 18 procent.
Det finns alltså anledning att vara bekymrad över den samhällspolitiska debatten i frågor som rör unga människors vardag. Ett ungdomsperspektiv handlar om att aktörer så långt som möjligt sätter sig in i ungas situation för att bättre kunna ta tillvarata ungas rättigheter och intresse. Ett sådant perspektiv kan många olika aktörer föra sig med. Men det behöver tydligare komma från samtal med unga människor och från unga människors perspektiv. Basen för ungas inflytande är olika aktörers förmåga att ta till sig unga människors olika perspektiv.
Det saknas idag en ungdomspolitisk handlingsplan i två tredjedelar av Sveriges kommuner enligt Regeringens budgetproposition hösten 2008. Det är viktigt med en övergripande strategi och politik för ungdomar på alla nivåer. Dels för att visa hur unga människor påverkas av politiska beslut inom olika områden, dels för att öka kunskapen om ungas levnadsvillkor. De ungdomspolitiska handlingsplanerna i kommunerna bör göras i samråd med lokala ungdomsorganisationer.
Jag tycker att LSU har en roll att fylla i det här, genom att:
1) Fördjupa ungdomsorganisationernas kapacitet att strategiskt nå ut till nya grupper, öka andelen medlemmar och unga som tar del av och förbättra sin organisering, samt
2) öka möjligheten för ungdomsorganisationerna att ta del av aktuell politisk debatt på lokal och nationell nivå i Sverige, skapa opinion och stärka sina medlemmars politiska kompetens.
Under de kommande åren borde LSU exempelvis arbeta för att:
- Medlemstappet bland de bidragsberättigande ungdomsorganisationerna vänds till tillväxt så att de har lika många medlemskap i åldrarna 7–25 år 2012 som de hade 2002.
- Ungdomsorganisationernas medlemsföreningar långsiktigt kan bedriva bra verksamhet för fler som också inkluderar nya grupper av unga
- Den ungdomspolitiska debatten präglas av en bredd av ungas egna röster och ungdomsorganisationerna deltar i högre utsträckning i debatten på både lokal och nationell nivå.
- En majoritet av Sveriges kommuner har en medveten och sammanhållen ungdomspolitik inklusive frågor om villkor för ungas föreningsliv
2009/06/17
Unga kidnappade av regeringen
"Strategin kommer bland annat innehålla en beskrivning av de viktigaste strategiska utmaningarna på ungdomsområdet och kommer att utgöra en grund för det fortsatta arbetet med att förbättra ungdomars levnadsvillkor.
Att ungdomars kunskaper och erfarenheter ska tas tillvara som en resurs och att unga ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet i frågor som rör dem är viktiga utgångspunkter för ungdomspolitiken. Därför är det också angeläget att unga ges möjlighet att lämna synpunkter på innehåll och inriktning av den ungdomspolitiska strategin."
I princip håller jag me dom detta. I arbetet med strategin har Sabuni haft ett "ungdomspolitiskt råd" knutet till sig med representanter från ett antal handplockade ungdomsorganisationer.
Nu vill Regeringskansliet också få input från random unga människor och har därför satt upp sajten Framtidsfrågan. "Syftet med webbplatsen är att fånga upp ungas åsikter och idéer och få dem att berätta om de frågor som är viktiga för dem."
Ungdomsministern har sagt att det räcker med att unga ges inflytande över beslut som påverkar ens vardag istället för verklig tillgång till makt, vilket tidigare var målet med ungdomspolitiken. Ska det viktigaste verkligen vara att regeringen kan skriva i sina rapporter att de i processen hämtat in synpunkter från unga, utan att regeringen kan visa att synpunkterna i någon mån påverkat inriktningen i besluten?
Risken med den här typen av process där människor får ge råd, utan återkoppling om att de lyssnas på och utan möjlighet att vara med i beslutsfattandet, är en känsla hos de som deltar av att kidnappas av andras, regeringens, syften. Alibi är ingen titel någon vill ha på sin meritförteckning.
Jag hoppas jag får fel i detta. Jag hoppas att regeringen vågar ompröva sina tankar utifrån den input som kommer. Och jag önskar att jag trodde mer på konceptet att "lansera en sajt" som en metod för inflytande och delaktighet. För vad enkelt allt vore då!
2009/06/09
EU förhandlar ny ungdomsstrategi
Här har vi Theresia Silander Hagström från Sveriges ungdomsråd och Petter Falk från Rädda Barnens ungdomsförbund tillsammans med Emma och Imse från LSU på mattan i Prag. Under varje EU-ordförandeskap hålls ett "inflytandeforum" för unga, EU Youth event, och Tjeckiens stod värd i helgen.Petter och Theresia är utsedda till årets EU-delegater i LSU och kommer också att delta på det Youth Event som Sverige ordnar i Stockholm i mitten av september. Under hösten förhandlar EU klart ett nytt ramverk för samarbete på det ungdomspolitiska området. Kommissionen la tidigare i våras ett förslag som nu diskuterats i Tjeckien och kommer att förhandlas klart under hösten.
I kommissionens meddelande föreslås tre övergripande teman;
* Skapa mer möjligheter för ungdomar inom utbildning och sysselsättning.
* Förbättra tillgången och delaktigheten för alla ungdomar i samhället.
* Främja solidaritet mellan samhälle och ungdomar.
Då Sverige leder förhandlingarna är det ett tillfälle att föra fram din organisations åsikter om vad EU:s medlemsländer bör eller inte bör samarbeta kring vad gäller frågor som rör unga.
Detta är LSU:s kommentarer på en ny EU-strategi för unga:
* Det är inte meningen att en tvärsektoriell ungdomspolitik ska skapa nya politiska strategier, utan föda in perspektiv i andra, redan existerande. De områden, till vilka man inte vill knyta instrument bör tas bort ur ramverket.
* Den tvärsektoriella naturen i strategin kan stärkas ytterligare. Inom området utbildning behöver också formell utbildning ingå som en viktig och samverkande del.
* Det saknas förslag på hur det tvärsektoriella arbetet ska samordnas och genomföras. Flera av arbetsområdena hanteras inte av ungdomsministrar eller direktoratet för ungdomspolitik i EU, och ska inte hanteras där. Den tekniska lösningen på hur samarbetet ska gå till behöver fortfarande lösas.
* Den strukturerade dialogen mellan ungdomsorganisationer och EU:s institutioner kan inte fortsätta utredas och diskuteras utan det behöver sättas en ram, en metod, för hur det ska gå till. Den ramen ska vara applicerbar också för andra delar av kommissionen än direktoratet för ungdomsfrågor och den ungdomspolitiska arbetsgruppen i rådet.
* Samhällets attityder gentemot unga människor behöver ändras och utvecklas. Det finns en tendens i kommissionens meddelande av att unga är ett problem som behöver lösas och att endast ungas konsumtionsmönster och demokratiska kompetens behöver utvecklas. Men att unga är en oanvänd resurs i samhället beror inte endast på unga människor själva.
2009/01/29
Glada nyheter från FN:s nyhetsbrev
Jag vet inte hur många av er som prenumererar på nyhetsbrev från FN. Det är kanske lätt nördigt. Hur som helst var det glada nyheter i det senaste jag fick!
Glad nyhet 1:
Den 4-13 februari sammanträder FN:s kommission för scoial utveckling. På agendan står generalsekreterarens rapport om unga och deras välmående samt ungas roll i det civila samhället. Rapporten förljer upp FN:s ungdomspolitik: World Programme of Action for Youth. Några länder har unga representanter från civilsamhället med sig i regeringsdelegationen till mötet. Inte Sverige i år.
Glad nyhet 2:
Samarbetet LSU har med FN:s enhet för sociala och ekonomiska frågor uppmärksammas. Millenniemålsprojektet Tackling Poverty Together har pågått i ett par år nu. En webkurs med 150 deltagare från åtta länder lanseras nu i hur man som ung kan påverka sitt lands policyarbetet och fattigdomsbekämpningsstrategier.
Glad nyhet 3:
Unescos kontor i Beirut, Libanon, bjöd in till en pressträff om landets ungdomspolitik. Youth Advocacy Proces, som LSU samarbetar med i Libanon, har gjort stora framsteg för att en ungdomspolitik ska antas som inte är om, utan för och av, unga. Ur artikeln:
"Speaking at the conference, UNESCO program specialist Seiko Sugita said the process in Lebanon "initiated and led by civil society" was "unique" in the Arab region and that "gaining the political will of leaders [had] needed time." The development of youth policies in countries like Jordan or Palestine, she added, had been "initiated" and implemented by the state, with varying levels of participation of young people."
Att se fram emot:
COP 15, FN-mötet i Köpenhman där ett nytt globalt klimatavtal ska förhandlas fram: 7 - 18 December 2009: United Nations Climate Change Conference. Unga runt om i världen mobiliserar sitt påverkansarbetet inför mötet. LSU kommer att vara med i att bjuda in till ett förberedelsemöte för de unga lobbyister som tänker göra skillnad i förhandlingarna. Ska Sverige låta unga delta i regeringsdelegationen?
Glad nyhet 1:
Den 4-13 februari sammanträder FN:s kommission för scoial utveckling. På agendan står generalsekreterarens rapport om unga och deras välmående samt ungas roll i det civila samhället. Rapporten förljer upp FN:s ungdomspolitik: World Programme of Action for Youth. Några länder har unga representanter från civilsamhället med sig i regeringsdelegationen till mötet. Inte Sverige i år.
Glad nyhet 2:
Samarbetet LSU har med FN:s enhet för sociala och ekonomiska frågor uppmärksammas. Millenniemålsprojektet Tackling Poverty Together har pågått i ett par år nu. En webkurs med 150 deltagare från åtta länder lanseras nu i hur man som ung kan påverka sitt lands policyarbetet och fattigdomsbekämpningsstrategier.
Glad nyhet 3:
Unescos kontor i Beirut, Libanon, bjöd in till en pressträff om landets ungdomspolitik. Youth Advocacy Proces, som LSU samarbetar med i Libanon, har gjort stora framsteg för att en ungdomspolitik ska antas som inte är om, utan för och av, unga. Ur artikeln:
"Speaking at the conference, UNESCO program specialist Seiko Sugita said the process in Lebanon "initiated and led by civil society" was "unique" in the Arab region and that "gaining the political will of leaders [had] needed time." The development of youth policies in countries like Jordan or Palestine, she added, had been "initiated" and implemented by the state, with varying levels of participation of young people."
Att se fram emot:
COP 15, FN-mötet i Köpenhman där ett nytt globalt klimatavtal ska förhandlas fram: 7 - 18 December 2009: United Nations Climate Change Conference. Unga runt om i världen mobiliserar sitt påverkansarbetet inför mötet. LSU kommer att vara med i att bjuda in till ett förberedelsemöte för de unga lobbyister som tänker göra skillnad i förhandlingarna. Ska Sverige låta unga delta i regeringsdelegationen?
2008/12/18
Unga ger råd till regeringen
Idag hölls det första mötet med Nyamko Sabunis ungdomspolitiska råd. Dasgens diskussion skulle ge input till det ungdomspolitiska ramverket EU håller på att förhandla fram för de kommande tio åren och som Sverige vill klubba under sitt ordförandeskap.
Rådet kommer att träffas några gånger per år för att diskutera aktuella ungdomspolitiska frågor. Ett övergripande tema för rådet kommer att vara att främja ungas inflytande och aktiva deltagande i samhällslivet.
Gabriel Ehrling representerar LSU och är i gott sällskap:
Medlemmar i LSU
Rådet kommer att träffas några gånger per år för att diskutera aktuella ungdomspolitiska frågor. Ett övergripande tema för rådet kommer att vara att främja ungas inflytande och aktiva deltagande i samhällslivet.
Gabriel Ehrling representerar LSU och är i gott sällskap:
Medlemmar i LSU
- Sveriges ungdomsråd
- Booster
- Sveriges unga muslimer
- Ungdomens nykterhetsförbund
- Socialdemokratiska ungdomsförbundet
- Romska ungdomsförbundet
- Rädda Barnens ungdomsförbund
- Svenska scoutrådet
- SKUR Sveriges kristna ungdomsrörelser
- Riksförbundet ungdomar för social hälsa
- Moderata ungdomsförbundet
- Sveriges kommuner och landsting
- SIOS ungdomskommitté
- Fryshuset
- Drömmarnas hus
- Ax - Amatörkulturens samrådsgrupp
- Årets ungdomskommun 2007 - Kristinehamn
- Ungdomsstyrelsen
- Nätverket NUNI
- Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS)
2008/10/10
Ungas organisationer upptäcker påverkansarbetet
"Ofta var det en fråga om att försvara judiska barn eller att vägra sända ungdomar till Tyskland som förde samman ungdomsledarna i nationella kommittéer och fick dem att förstå värdet av politiska kontakter. Därefter upptäckte de att varje situation kunde ha politiska återverkningar som på ett eller annat sätt berörde deras medlemmar.
Därför insåg de att neutralitet eller passivitet var omöjliga, att alla ungdomsledare och uppfostrare, som drivs av rättvisa och respekt för människan, måste hålla samman och visa solidaritet och att detta mycket ofta ledde till framställningar eller kontakter med myndigheterna.
Därför kan denna "politik med ungdom" beskrivas huvudsakligen som en dialog eller en ömsesidig informationsprocess, som
- å ena sidan möjliggör för makthavarna att fatta mer realistiska beslut, och
- å andra sidan underlättar för ungdomsorganisationerna att ge en träning och utbildning, som svarar mot deras erfarenheter i verkliga livet.
(kursivering ur tal av Jean Jousselin, franska ungdomsrådet, 60-tal)
Detta innebar att man erkände såväl ungdomens och ungdomsorganisati- oners betydelse som behovet av en permanent dialog mellan ungdoms- ledare och de politiska och offentliga myndigheterna. Det inte minst betydelsefulla var att man därigenom fick ett system som möjliggör för ungdomen själv att föra fram sina åsikter och respekterar demokratins och det representativa politiska systemets principer."
Ett utdrag ur David Wirmarks redogörelse från World Assembly of Youth på 50-talet. Resonemanget ligger nära resultatet av de diskussioner som ledde fram till utvecklingen av LSU som en påverkansaktör och pådrivare för ungas och ungdomsorganisationers inflytande. Så här står det i styrelsens förslag till LSU-program:
"Ungdomsorganisationer spelar en viktig roll i att minska avstånden mellan där beslut om samhället fattas och där de genomförs genom att vara delaktiga både när beslut tas och när de sätts i verket. LSU verkar för att öppna upp och göra politiska processer på alla nivåer tillgängliga för unga."
Därför insåg de att neutralitet eller passivitet var omöjliga, att alla ungdomsledare och uppfostrare, som drivs av rättvisa och respekt för människan, måste hålla samman och visa solidaritet och att detta mycket ofta ledde till framställningar eller kontakter med myndigheterna.
Därför kan denna "politik med ungdom" beskrivas huvudsakligen som en dialog eller en ömsesidig informationsprocess, som
- å ena sidan möjliggör för makthavarna att fatta mer realistiska beslut, och
- å andra sidan underlättar för ungdomsorganisationerna att ge en träning och utbildning, som svarar mot deras erfarenheter i verkliga livet.
(kursivering ur tal av Jean Jousselin, franska ungdomsrådet, 60-tal)
Detta innebar att man erkände såväl ungdomens och ungdomsorganisati- oners betydelse som behovet av en permanent dialog mellan ungdoms- ledare och de politiska och offentliga myndigheterna. Det inte minst betydelsefulla var att man därigenom fick ett system som möjliggör för ungdomen själv att föra fram sina åsikter och respekterar demokratins och det representativa politiska systemets principer."
Ett utdrag ur David Wirmarks redogörelse från World Assembly of Youth på 50-talet. Resonemanget ligger nära resultatet av de diskussioner som ledde fram till utvecklingen av LSU som en påverkansaktör och pådrivare för ungas och ungdomsorganisationers inflytande. Så här står det i styrelsens förslag till LSU-program:
"Ungdomsorganisationer spelar en viktig roll i att minska avstånden mellan där beslut om samhället fattas och där de genomförs genom att vara delaktiga både när beslut tas och när de sätts i verket. LSU verkar för att öppna upp och göra politiska processer på alla nivåer tillgängliga för unga."
2008/10/09
Nästa decenniums ungdomsstrategi
"Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni besöker den 10 oktober Kiev, Ukraina för att närvara vid Europarådets ministerkonferens för ungdomsfrågor.
Syftet med konferensen är att samla representanter från alla medlemsländer för att enas kring en ny ungdomsstrategi, Agenda 2020. Strategin förväntas ha ett tydligt fokus på Europarådets kärnområden; att värna om de mänskliga rättigheter, demokratisk mångfald och rättsstatens principer.
Förutom ungdomsministrar och parlamentariker från Europarådets medlemsstater, kommer representanter från ungdomsorganisationer att delta i debatter om prioriteringar för nästa decenniums ungdomsstrategi." (Ur regeringens pressmeddelande)
I den svenska delegationen till deltar förutom ministern också Imse från LSU:s styrelse.
Under hösten är det Sverige som är ordförande för Europarådet och möjligheten att påverka för ungdomsorganisationer i Sverige är stor - så speak up om vad ni tycker nästa decenniums ungdomsstrategi Agenda 2020 ska innehålla!
Syftet med konferensen är att samla representanter från alla medlemsländer för att enas kring en ny ungdomsstrategi, Agenda 2020. Strategin förväntas ha ett tydligt fokus på Europarådets kärnområden; att värna om de mänskliga rättigheter, demokratisk mångfald och rättsstatens principer.
Förutom ungdomsministrar och parlamentariker från Europarådets medlemsstater, kommer representanter från ungdomsorganisationer att delta i debatter om prioriteringar för nästa decenniums ungdomsstrategi." (Ur regeringens pressmeddelande)
I den svenska delegationen till deltar förutom ministern också Imse från LSU:s styrelse.
Under hösten är det Sverige som är ordförande för Europarådet och möjligheten att påverka för ungdomsorganisationer i Sverige är stor - så speak up om vad ni tycker nästa decenniums ungdomsstrategi Agenda 2020 ska innehålla!
2008/10/01
Skoj i kalendern idag
Strax börjar jag dagen med en avstämningsfrukost med Richard vid favorithaket på Essingen. Klockan nio kommer Inger Ashing som är chef för nationell ungdomspolitikavdelningen på Ungdomsstyrelsen (och för övrigt ordförande för Rädda Barnen). Det var Inger som tyckte att vi skulle ses efter vår mailväxling om Ung idagrapporten.
På eftermiddagen har jag och Richard ett avstämningsmöte med Barnombudsmannen för att få veta mer om vad som är på g hos dem. Dagen avslutas med att jag och Mohamed El abed från Sprong kommunikation ska snacka på Rådhusgruppens mingel under temat "Folkrörelsen tappar till individsamhället".
I övrigt är det fullt upp inför styrelsemötet i helgen då vi ska anta alla handlingar till LSU:s årsmöte Representantskapet. Och på kansliet förbereds LSU-forum och jubileumsfirandet för fullt. Missa inte att anmäla dig till festen!
På eftermiddagen har jag och Richard ett avstämningsmöte med Barnombudsmannen för att få veta mer om vad som är på g hos dem. Dagen avslutas med att jag och Mohamed El abed från Sprong kommunikation ska snacka på Rådhusgruppens mingel under temat "Folkrörelsen tappar till individsamhället".
I övrigt är det fullt upp inför styrelsemötet i helgen då vi ska anta alla handlingar till LSU:s årsmöte Representantskapet. Och på kansliet förbereds LSU-forum och jubileumsfirandet för fullt. Missa inte att anmäla dig till festen!
2008/09/29
Vem behöver en ungdomsminister?
Det råder delade meningar om behovet av en ungdomspolitik och en ungdomsminister. Vad har egentligen unga människor gemensamt? Ja, inte särskilt mycket, såklart. Särskilt om ungdomspolitiken sköts bäst av oss själva, skriver Hanna Hallin, ordförande för LSU - Sveriges ungdomsorganisationer. Läs hela krönikan här.
2008/09/22
Budgetproppen om unga
Nu har regeringens budgetproposition för 2009 kommit. Här kan du läsa om ungdomspolitik och folkrörelsepolitik. Bägge ryms på sidan 22, och det mesta handlar om idrott.
2008/09/16
Regeringsförklaringen om unga
Så här sa Reinfeldt i sin regeringsförklaring idag vid Riksdagens öppnande vad gäller barn och unga (mycket elever, patienter, arbetskraft och framtiden, väldigt lite rättighetsperspektiv här för att vara en så fri- och rättighetsengagerad regering):
Vi vill att våra barn ska berikas med kunskaper, bli väl behandlade och utvecklas till ansvarstagande ungdomar i vår svenska skola. Att våra äldre ska känna trygghet i omsorgen och att sjukvården ska fungera bra. Vi vill få på plats ett rättsväsende som förmår stå upp mot våld, brott och droger.
--
Sverige har i offentliga överskott vad länder i vår omvärld har i underskott. Målet om en procents överskott överträffas de kommande åren. Statsskulden betalas av i snabb takt. Vi skjuter inte längre över den svenska skuldbördan på våra barn och barnbarn, utan ser till att göra rätt för oss.
--
Vi presenterar en strategi för entreprenörskap i skolan och genomför en särskild satsning på entreprenörsutbildning inom högskolan. Sist, men inte minst, fortsätter reformarbetet för att unga och utrikes födda lättare ska kunna få jobb
I regeringens framtidspaket gör vi viktiga investeringar i Sveriges framtida växtkraft.
Alla barn har rätt till en trygg och utvecklande uppväxt. Därför gör regeringen en omfattande satsning på höjd kvalitet i förskolan. Vi utvidgar den allmänna förskolan till att omfatta även treåringar och vi inför en barnomsorgspeng, en utvecklad läroplan och fortbildning för förskollärare och barnskötare.
--
Få saker är så viktiga för framtiden som en skola som ger alla möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Därför fortsätter regeringen förbättringarna av den svenska skolan genom att reformera gymnasieskolan och presentera ett nytt betygssystem. Utöver detta utvidgar vi lärlingsutbildningen, förlänger lärarlyftet och förstärker yrkesutbildningen, både genom att inrätta en yrkeshögskola och en satsning på yrkesutbildning inom vuxenutbildningen.
--
Vår satsning fokuserar särskilt på att förstärka den psykiatriska vården och omsorgen inom ett antal områden: barn- och ungdomspsykiatrin, meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning, utbildning och kompetens för personal inom vård- och stödverksamheter samt kvalitetsutveckling.
--
Vi vill att våra söner och döttrar ska få samma möjligheter och samma livschanser. Samma möjligheter att välja jobb, försörja sig själv och känna trygghet i vardagen.
Vi vill att våra barn ska berikas med kunskaper, bli väl behandlade och utvecklas till ansvarstagande ungdomar i vår svenska skola. Att våra äldre ska känna trygghet i omsorgen och att sjukvården ska fungera bra. Vi vill få på plats ett rättsväsende som förmår stå upp mot våld, brott och droger.
--
Sverige har i offentliga överskott vad länder i vår omvärld har i underskott. Målet om en procents överskott överträffas de kommande åren. Statsskulden betalas av i snabb takt. Vi skjuter inte längre över den svenska skuldbördan på våra barn och barnbarn, utan ser till att göra rätt för oss.
--
Vi presenterar en strategi för entreprenörskap i skolan och genomför en särskild satsning på entreprenörsutbildning inom högskolan. Sist, men inte minst, fortsätter reformarbetet för att unga och utrikes födda lättare ska kunna få jobb
I regeringens framtidspaket gör vi viktiga investeringar i Sveriges framtida växtkraft.
Alla barn har rätt till en trygg och utvecklande uppväxt. Därför gör regeringen en omfattande satsning på höjd kvalitet i förskolan. Vi utvidgar den allmänna förskolan till att omfatta även treåringar och vi inför en barnomsorgspeng, en utvecklad läroplan och fortbildning för förskollärare och barnskötare.
--
Få saker är så viktiga för framtiden som en skola som ger alla möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Därför fortsätter regeringen förbättringarna av den svenska skolan genom att reformera gymnasieskolan och presentera ett nytt betygssystem. Utöver detta utvidgar vi lärlingsutbildningen, förlänger lärarlyftet och förstärker yrkesutbildningen, både genom att inrätta en yrkeshögskola och en satsning på yrkesutbildning inom vuxenutbildningen.
--
Vår satsning fokuserar särskilt på att förstärka den psykiatriska vården och omsorgen inom ett antal områden: barn- och ungdomspsykiatrin, meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning, utbildning och kompetens för personal inom vård- och stödverksamheter samt kvalitetsutveckling.
--
Vi vill att våra söner och döttrar ska få samma möjligheter och samma livschanser. Samma möjligheter att välja jobb, försörja sig själv och känna trygghet i vardagen.
2008/09/11
Från ord till handling
Idag kommer "Från ord till handling" - LSU:s kartläggning av Sveriges politik för unga att läggas ut på hemsidan. Styrkan i LSU - Sveriges ungdomsorganisationer är bredden av medlemsorganisationer och de många olika rösterna de bidrar till i samhällsdebatten. LSU kan och vill inte ersätta en enda av de rösterna.
Att vi i ungdomsorganisationerna inte är överens, att vi tycker olika och bryr oss om olika frågor och perspektiv, att det saknas en motsvarighet till "partipiska" i en samarbetsorganisation är precis det som ger LSU och ungdomsorganisationer trovärdighet i debatten. Om inte många organisationer engagerar sig och tycker olika finns det ju inga bevis för, det vi så ofta påstår, att unga bryr sig.
Om det bara fanns en röst för unga eller för ungdomsorganisationer skulle Sverige vara Sovjet.
I kväll kommer styrelsen mangla, vrida och vända på utkastet på LSU:s rapport om och förslag för statliga bidrag till ungdomsorganisationer. Formellt beslutar styrelsen om rapportens innehåll i början av oktober. Skuggutredningen har verkligen gjort ett fantastiskt jobb med detta!
Förövrigt har LSU fått in många mycket kloka och relevanta kommentarer inför revideringen av LSU-programmet.
Att vi i ungdomsorganisationerna inte är överens, att vi tycker olika och bryr oss om olika frågor och perspektiv, att det saknas en motsvarighet till "partipiska" i en samarbetsorganisation är precis det som ger LSU och ungdomsorganisationer trovärdighet i debatten. Om inte många organisationer engagerar sig och tycker olika finns det ju inga bevis för, det vi så ofta påstår, att unga bryr sig.
Om det bara fanns en röst för unga eller för ungdomsorganisationer skulle Sverige vara Sovjet.
I kväll kommer styrelsen mangla, vrida och vända på utkastet på LSU:s rapport om och förslag för statliga bidrag till ungdomsorganisationer. Formellt beslutar styrelsen om rapportens innehåll i början av oktober. Skuggutredningen har verkligen gjort ett fantastiskt jobb med detta!
Förövrigt har LSU fått in många mycket kloka och relevanta kommentarer inför revideringen av LSU-programmet.
2008/09/05
...hellre dör jag
"Det finns knappt något bra med att vara 14 och gå i skolan. Men jag vill aldrig bli vuxen jag dör hellre när jag blir 16."
Felicia sätter ord på högstadieångesten som jag minns den i DN:s serie om högstadiet.
Felicia sätter ord på högstadieångesten som jag minns den i DN:s serie om högstadiet.
2008/08/26
Staten om unga idag
På torsdag klockan 10.30 släpper Ungdomsstyrelsen sin årliga rapport Ung idag, uppföljningen av Sveriges ungdomspolitik. Här är inbjudan till pressträffen. Ett bra tillfälle att ställa frågor. Ungdomsstyrelsen brukar till exempel aldrig kolla på vilken roll ungdomsorganisationer har, eller hur engagemanget i en organisation påverkar individen.
2008/08/22
Den här veckan har Richard Bengtsson blivit ombedd att skriva i TCO-tidningen och jag på Dagens arena om ungas engagemang.
2008/08/20
Vem är egentligen innanför?
Det är mycket snack om utanförskapet och att unga är särskilt drabbade av det. Ungdomsstyrelsen släpper på uppdrag av regeringen en rapport om unga i utanförskap i slutet av året och har sin årliga konferens på samma tema.
För att föregå vad staten tycker om det hela ordnas LSU-forum på Kulturhuset 22 oktober på tema Utanförskap. Då är du givetvis välkommen!
När inbjudan gick ut om Ungdomsstyrelsens arbete kontrade Gringo:
Ungdomsstyrelsen fokuserar sin studie på dem som varken har vitt arbete eller studerar. I andra definitioner står du utanför samhället om du passar in på något av följande:
-Inte har fullständiga betyg från skolan eller inte har slutfört en utbildning.
-Inte kommer in på någon utbildning.
-Inte har svenska som modersmål (gäller dock inte danska, engelska och tyska).
-Är konstnär.
-Bär slöja.
-Har svårt att hitta lägenhet.
-Är kille och går till den lokala moskén.
Du riskerar att halka ut om du är något av följande:
-80-talist.
-Fattig.
-Utan körkort.
-Döv.
Enligt integrationsminister Nyamko Sabuni står de som bor i miljonprogramsförort automatiskt utanför samhället. De som bor i Rosengård i Malmö måste ”åka till Sverige”, sa Nyamko Sabuni när hon besökte stadsdelen förra våren.
Enjoy!
För att föregå vad staten tycker om det hela ordnas LSU-forum på Kulturhuset 22 oktober på tema Utanförskap. Då är du givetvis välkommen!
När inbjudan gick ut om Ungdomsstyrelsens arbete kontrade Gringo:
Ungdomsstyrelsen fokuserar sin studie på dem som varken har vitt arbete eller studerar. I andra definitioner står du utanför samhället om du passar in på något av följande:
-Inte har fullständiga betyg från skolan eller inte har slutfört en utbildning.
-Inte kommer in på någon utbildning.
-Inte har svenska som modersmål (gäller dock inte danska, engelska och tyska).
-Är konstnär.
-Bär slöja.
-Har svårt att hitta lägenhet.
-Är kille och går till den lokala moskén.
Du riskerar att halka ut om du är något av följande:
-80-talist.
-Fattig.
-Utan körkort.
-Döv.
Enligt integrationsminister Nyamko Sabuni står de som bor i miljonprogramsförort automatiskt utanför samhället. De som bor i Rosengård i Malmö måste ”åka till Sverige”, sa Nyamko Sabuni när hon besökte stadsdelen förra våren.
Enjoy!
2008/07/14
Vilket Sverige lever partiledarna i?
Det verkar inte vara det Sverige jag ser omkring mig. Det Sverige där generationen född 1992-2000 är en miljon människor. För när de snackar låter det som att det i Sverige finns människor i utanförskap och så finns det pensionärer. Och så finns det ofödda barnbarn.
Frågor viktiga för unga behöver inte handla om unga. Självklart. Unga är människor precis som alla andra och upplever klimat, FRA, pensionsystem och sysselsättning som viktigt att diskutera och ha åsikter om. Unga, precis som alla människor, upplever verkligheten utifrån egna erfarenheter. Därför är ungas perspektiv viktigt i politiken.
Alla unga är olika, precis som alla människor är, men vi har en unik erfarenhet av vad det innebär att vara ung i Sverige och världen idag. Det handlar om en mångfald av erfarenheter, som garanterar bättre kvalitet i beslutsfattandet. Därför är det värt att uppmärksamma att Vänsterpartiet lät Ung vänsters Ida Gabrielsson liksom Miljöpartiet lät ett av sina unga språkrör, Jakop Dalunde, ta scenen i Almedalen.
Även om vi unga hellre vill snacka rasism, EU, försvarspolitik så måste ju någon också snacka om hur unga har det, i Sverige idag. Bättre att unga gör det än att ingen gör det tänker jag.
Ja, uppenbarligen gör i princip ingen annan det. Det visar den här, möjligen lite ovetenskapliga, sammanställningen av partiledarnas tal i Almedalen. Tabellen visar hur många gånger respektive ord nämndes. Lägger vi ihop unga, barn och elever i en hög är det ändå 61-42 till pensionärer/äldre. Den dramatiska ökningen av äldrefokus stod statsministern för.
Innehållet i en politik för unga sas det däremot inte mycket om. Det visar de citat jag försökte hitta i talen kring nyckelorden. Barn och barnbarn nämns på tal om klimatet, elever som några vi måste rädda från domsjälva. Unga nämns aldrig som människor som faktiskt borde vara med och forma Sverige, ta ansvar i världen och för varandra. Unga har vissa problem och de behöver vi fundera på att lösa, låter det sammanfattningsvis.
Vi har rekordmånga pensionärer, ja, men Sverige har också fler unga människor än vi haft sedan fyrtiotalisterna var unga. Fast personer födda 92-00 har ju inte rösträtt 2010, så varför bry sig?
"Varje ny generation av ungdomar måste också vinnas för de centrala värderingar som bygger upp vår samhällsmodell; demokrati, humanism och att visa respekt och solidaritet med sina medmänniskor. Då duger det inte att bara kunna zappa, surfa och messa." Jan Björklund (Fp)
"Vi gör det inte för min skull eller för din skull. Vi gör det för våra barn och barnbarns skull." Maud Olofsson (c)
"Jag känner en del unga som har små barn. De pusslar och vabbar och tar ut föräldrapenning, ni vet. Och de vänjer in på dagis, lämnar och hämtar och går på utvecklingssamtal." Mona Sahlin (s)
"Och det är självfallet oacceptabelt att ungdomar stoppar brandkårens och ambulansens utryckningar i Ronna och Rosengård. Sådant fordrar förstås åtgärder." Göran Hägglund (kd)
"Ett starkt modersmål kan också stärka ungdomars självkänsla och identitet, vilket är en bra grund för en positiv integration." Maria Wetterstrand (Mp)
"Politik formas väldigt ofta ur vår bild av verkligheten. Är det korrekt blir det ofta bättre politiska förslag, men ibland är den skev eller något nattstånden och ur detta riskerar vi att dra felaktiga slutsatser. Därför spelar det roll att vi förstår hur de äldre har det i Sverige." Fredrik Reinfeldt (m)
"...och framförallt är det många ungdomar som drabbas av bostadsbristens Sverige. " Lars Ohly (v)
Klicka på partiledarnamnet för hela talet. Hos Svt kan du se vilka ord som förekom oftast i partiledartalen.
Frågor viktiga för unga behöver inte handla om unga. Självklart. Unga är människor precis som alla andra och upplever klimat, FRA, pensionsystem och sysselsättning som viktigt att diskutera och ha åsikter om. Unga, precis som alla människor, upplever verkligheten utifrån egna erfarenheter. Därför är ungas perspektiv viktigt i politiken.
Alla unga är olika, precis som alla människor är, men vi har en unik erfarenhet av vad det innebär att vara ung i Sverige och världen idag. Det handlar om en mångfald av erfarenheter, som garanterar bättre kvalitet i beslutsfattandet. Därför är det värt att uppmärksamma att Vänsterpartiet lät Ung vänsters Ida Gabrielsson liksom Miljöpartiet lät ett av sina unga språkrör, Jakop Dalunde, ta scenen i Almedalen.
Även om vi unga hellre vill snacka rasism, EU, försvarspolitik så måste ju någon också snacka om hur unga har det, i Sverige idag. Bättre att unga gör det än att ingen gör det tänker jag.
Ja, uppenbarligen gör i princip ingen annan det. Det visar den här, möjligen lite ovetenskapliga, sammanställningen av partiledarnas tal i Almedalen. Tabellen visar hur många gånger respektive ord nämndes. Lägger vi ihop unga, barn och elever i en hög är det ändå 61-42 till pensionärer/äldre. Den dramatiska ökningen av äldrefokus stod statsministern för.
Innehållet i en politik för unga sas det däremot inte mycket om. Det visar de citat jag försökte hitta i talen kring nyckelorden. Barn och barnbarn nämns på tal om klimatet, elever som några vi måste rädda från domsjälva. Unga nämns aldrig som människor som faktiskt borde vara med och forma Sverige, ta ansvar i världen och för varandra. Unga har vissa problem och de behöver vi fundera på att lösa, låter det sammanfattningsvis.
Vi har rekordmånga pensionärer, ja, men Sverige har också fler unga människor än vi haft sedan fyrtiotalisterna var unga. Fast personer födda 92-00 har ju inte rösträtt 2010, så varför bry sig?
| Parti | unga, ungdom | barn | Elev, student | äldre, pensionär |
| Fp | 6 | 7 | 3 | 10 |
| C | - | 3 | - | 3 |
| S | 1 | 3 | - | 5 |
| Kd | 1 | 4 | - | 2 |
| Mp | 2 | 2 | 4 | - |
| M | 3 | 1 | - | 39 |
| V | 1 | 1 | - | 2 |
| Totalt | 14 | 21 | 7 | 61 |
"Varje ny generation av ungdomar måste också vinnas för de centrala värderingar som bygger upp vår samhällsmodell; demokrati, humanism och att visa respekt och solidaritet med sina medmänniskor. Då duger det inte att bara kunna zappa, surfa och messa." Jan Björklund (Fp)
"Vi gör det inte för min skull eller för din skull. Vi gör det för våra barn och barnbarns skull." Maud Olofsson (c)
"Jag känner en del unga som har små barn. De pusslar och vabbar och tar ut föräldrapenning, ni vet. Och de vänjer in på dagis, lämnar och hämtar och går på utvecklingssamtal." Mona Sahlin (s)
"Och det är självfallet oacceptabelt att ungdomar stoppar brandkårens och ambulansens utryckningar i Ronna och Rosengård. Sådant fordrar förstås åtgärder." Göran Hägglund (kd)
"Ett starkt modersmål kan också stärka ungdomars självkänsla och identitet, vilket är en bra grund för en positiv integration." Maria Wetterstrand (Mp)
"Politik formas väldigt ofta ur vår bild av verkligheten. Är det korrekt blir det ofta bättre politiska förslag, men ibland är den skev eller något nattstånden och ur detta riskerar vi att dra felaktiga slutsatser. Därför spelar det roll att vi förstår hur de äldre har det i Sverige." Fredrik Reinfeldt (m)
"...och framförallt är det många ungdomar som drabbas av bostadsbristens Sverige. " Lars Ohly (v)
Klicka på partiledarnamnet för hela talet. Hos Svt kan du se vilka ord som förekom oftast i partiledartalen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
