Politik för det civila samhället

Idag lämnar regeringen över sin proposition om en politik för det civila samhället till Riksdagen. LSU har skrivit remiss på den och påverkat genom samarbetsorganisationen Civos. Utgångspunkten för politiken är det som Reinfeldt deklarerade 2006 att "det offentliga ska vara ett komplement till det civila samhället". Styrkan i det civila samhället är dess oberoende från staten, därför ska det bli intressant att läsa om hur regeringen ser på dialogen med sektorn och förväntningarna som kommer därmed.

Glädjande är framförallt att ett forskningsprogram inrättas för att titta på det civila samhällets betydelse och roll. Det är på tiden att forskning om det civila samhällets roll stimuleras, med tanke på att det i Sverige finns över 30 miljoner medlemskap i 200 000 organisationer och att sektorn omsätter 150 miljarder årligen.

Rabatt på resor för LSU:s medlemmar

Nu har vi äntligen rott i hamn två rabattavtal för medlemsorganisationer i LSU. Det ena gäller rabatt på resor utomlands, med Tranås Resebyrå. Det andra gäller 5-20 procent rabatt på resor med SJ. Mer info kommer inom kort - håll utkik!

Rätten till ett konto

Föreningar med minderåriga som ordföranden och i styrelser får ofta kalla handen när de ska öppna bankkonton. Det gör det svårt att få in pengar att bedriva verksamhet för.

Igår var det möte på LSU mellan medlemsorganisationer och storbanker för att diskutera frågan. Bakgrunden är ett initiativ taget av ett par av LSU:s medlemsorganistaioner. Själv satt jag upptagen i intervjuer med generalsekreterarkandidater, men så här fick jag det sammanfattat:

"Bra möte, många slutsatser, bankerna peppade."

Minderårigas konton och banker

Ung Pirat och Sverok har börjat prata om att göra något åt bankernas ovilja att skapa konton åt föreningar med minderåriga ordföranden. Mycket bra tycker jag! Utan konto inga bidrag, utan bidrag...well, kämpigt. Föreningar bör ha möjlighet att ta emot pengar oavsett om de drivs av minderåriga. Vet att Svenska kyrkans unga också engagerat sig i frågan, bland annat genom en motion till LSU:s årsmöte förra året.

LSU har erbjudit hjälp att fixa lokal, bjuda in bankfolk och medlemsorganisationer till eventuell träff och sprida information om ett eventuellt upprop ifall de vill. LSU har påpekat problemet i statsbidragsutredningen som vi skuggat tillsammans med ett gäng medlemsorganisationer.

Våren 2008 skrevs en intressant C-uppsats på Örebro universitets juridiska sektion om ideella organisationers rättsstatus. Där finns mycket bra bakgrundsinformation. Oskar Augustsson som ligger bakom denna driver själv rätten för ideella organisationer att få ut organisationsnummer från Skatteverket även om styrelsen är underårig, vilket han också har fått rätt för i en dom i kammarrätten i Jönköping i november förra året.

Ny verksamhetsplan efter diskussionen om LSU som påverkansaktör

LSU:s uppdrag uttrycks i vår stadga som att dels vara en resurs för ungdomsorganisationers utveckling, dels att bedriva påverkan. Genom åren har LSU:s uppdrag som påverkansaktör debatterats, och meningarna bland medlemsorganisationerna går delvis isär om hur LSU bör fokusera sitt arbete. Styrelsen har tagit starkt intryck av den diskussion som förts, och välkomnar en pågående och kontinuerlig dialog om LSU:s uppdrag.

Enligt vår mening är LSU:s uppdrag att arbeta med bas i medlemsorganisationernas arbete för förbättrade attityder till unga och ungdomsorganisationer, ökade förutsättningar för unga att vara aktiva i samhället och bättre villkor för ungas organisering. Det är styrelsens mening att LSU:s påverkansarbete ska vara begränsat till frågor som rör ungdomsorganisationers intressen, samtidigt som LSU ska vara en arena för dialog och samhällsdebatt om bredare frågor som rör unga människors deltagande och rättigheter. Det är inte LSU:s uppdrag att företräda ungdomar och unga människor, vilket en del fått uppfattningen om. LSU representerar endast sina medlemsorganisationer.

Som vi ser det måste man göra en distinktion mellan ”ungdomars perspektiv” och ”ett ungdomsperspektiv”. Ungdomars perspektiv kan bara ungdomar själva eller i grupp ge uttryck för, och det finns givetvis många och motstridiga sådana. LSU:s uppgift är att påtala vikten av ”ett ungdomsperspektiv”, som kan bana vägen för att ”ungdomars perspektiv” får utrymme och tillvaratas i samhället som helhet.

Styrelsen har lagt förslag på en verksamhetsplan för 2010. Den och andra handlingar till LSU:s årsmöte 21-22 november finns här.

Verksamhetsplanen har i år utvecklats och blivit tydligare, utifrån den diskussion som pågått om LSU:s roll som påverkansaktör. De frågor LSU ska driva och bevaka nästa år är endast de som tas upp i verksamhetsplanen. Vi har försökt att bättre beskriva hur det kommer att göras, för att skapa tydlighet, framförhållning och förtroende för påverkansarbetet under 2010.

Läs igenom handlingarna och skriv motioner om vad din organisation, kanske tillsammans med andra, vill föreslå för att LSU ska bli en organisation som passar just era behov. Senast 16 oktober vill vi ha alla motioner!

Mer medlemmar och lokalt inflytande åt ungdomsorganisationer

Enligt ”Fritid på egna villkor” (SOU 2009;29) hade de bidragsberättigade ungdomsorganisationerna 2008, 478 521 medlemskap bland ungdomar i åldrarna 7–25 år, vilket innebär en minskning på ungefär 75 000 sedan 2002. Trenden är att antalet medlemmar i Sveriges barn- och ungdomsorganisationer minskar sedan en rad år. Men det finns flera undantag från detta och medlemssiffror säger ju långt ifrån allt om hur många som är engagerade.

Trots detta organiserar de allra flesta ungdomsorganisationer fortsatt sig med medlemmar som en viktig bas för engagemanget. Antalet medlemskap är därför en viktig indikation på hur många människor Sveriges barn- och ungdomsorganisationer engagerar.

Ungdomsorganisationers verksamhet är angelägen, både för individernas egenmakt och för deras bidrag i samhällsutvecklingen som helhet. Därför är det viktigt att många tar del av den. I detta står organisationerna inför en stor och viktig utmaning att vända trenden, genom att skaffa kapacitet att ta vara på de stärkta finansieringsmöjligheter som den ökade bidragstilldelningen medfört under senare år.

Samtidigt står Sverige som övriga Europa inför en stor utmaning. Ungdomsgenerationen blir mindre i förhållande till övriga befolkningen samtidigt som känslan av att stå utanför ökar. Forskning säger att fler unga nu än tidigare mår sämre och utsikterna på arbetsmarknaden försämras. 16- till 19-åringar är mer pessimistiska i sin syn på framtiden än 25- till 29-åringar (Ungdomsstyrelsen 2007, Unga med attityd).

Hälften av ungdomarna i åldern 16–25 år upplever att de har små eller inga möjligheter att föra fram idéer till beslutsfattare i kommunen (Ung idag 2008 – En beskrivning av ungdomars villkor, Ungdomsstyrelsens skrifter 2008:5). Ungdomar i åldern 18–29 år är kraftigt underrepresenterade bland förtroendevalda på kommunal nivå. Bland förtroendevalda i kommunerna uppgick andelen i åldern 18–29 år till 7 procent 2007 jämfört med att åldersgruppens andel av befolkningen uppgick till 18 procent.

Det finns alltså anledning att vara bekymrad över den samhällspolitiska debatten i frågor som rör unga människors vardag. Ett ungdomsperspektiv handlar om att aktörer så långt som möjligt sätter sig in i ungas situation för att bättre kunna ta tillvarata ungas rättigheter och intresse. Ett sådant perspektiv kan många olika aktörer föra sig med. Men det behöver tydligare komma från samtal med unga människor och från unga människors perspektiv. Basen för ungas inflytande är olika aktörers förmåga att ta till sig unga människors olika perspektiv.

Det saknas idag en ungdomspolitisk handlingsplan i två tredjedelar av Sveriges kommuner enligt Regeringens budgetproposition hösten 2008. Det är viktigt med en övergripande strategi och politik för ungdomar på alla nivåer. Dels för att visa hur unga människor påverkas av politiska beslut inom olika områden, dels för att öka kunskapen om ungas levnadsvillkor. De ungdomspolitiska handlingsplanerna i kommunerna bör göras i samråd med lokala ungdomsorganisationer.


Jag tycker att LSU har en roll att fylla i det här, genom att:

1) Fördjupa ungdomsorganisationernas kapacitet att strategiskt nå ut till nya grupper, öka andelen medlemmar och unga som tar del av och förbättra sin organisering, samt

2) öka möjligheten för ungdomsorganisationerna att ta del av aktuell politisk debatt på lokal och nationell nivå i Sverige, skapa opinion och stärka sina medlemmars politiska kompetens.


Under de kommande åren borde LSU exempelvis arbeta för att:

• Medlemstappet bland de bidragsberättigande ungdomsorganisationerna vänds till tillväxt så att de har lika många medlemskap i åldrarna 7–25 år 2012 som de hade 2002.
• Ungdomsorganisationernas medlemsföreningar långsiktigt kan bedriva bra verksamhet för fler som också inkluderar nya grupper av unga
• Den ungdomspolitiska debatten präglas av en bredd av ungas egna röster och ungdomsorganisationerna deltar i högre utsträckning i debatten på både lokal och nationell nivå.
• En majoritet av Sveriges kommuner har en medveten och sammanhållen ungdomspolitik inklusive frågor om villkor för ungas föreningsliv

Nästa år är det dags att ta fram en ny treårsstrategi för LSU:s utveckling. Vilka utmaningar och behov står din organisation inför som LSU skulle kunna underlätta för er att möta?

LSU om Fritid på egna villkor

En jämförelse mellan utredningen Fritid på egna villkor och LSU:s rapport Det handlar om engagemang med 32 förslag om ett bättre bidragssystem visar att:

• 22 av 32 förslag har införlivats direkt eller indirekt i utredningens betänkande
• Fem förslag har delvis vunnit gehör alternativt har inte motsagts i utredningen
• Fem förslag har avvisats
• Två av fyra huvudområden har vunnit gehör
• Ett område har avvisats
• Ett ytterligare område har delvis vunnit informellt gehör men inte kommenterats i utredningen

LSU kommer att skriva remiss på utredningen för att kommentera främst tre frågor:

• Ang. överskottet från Svenska Spel ska i första hand föreslås att det utökade statsbidraget, som ersätter överskottet av Svenska Spel, blir ett sammanhållet statsbidrag utan särskild styrning mot lokal verksamhet och i andra hand att det utökade statsbidraget fungerar som ett organisationsbidrag i huvudsak enligt de principer som utredningen föreslår

• Ang kritiken mot Ungdomsstyrelsens handläggning ska det framföras att den trots utredningens beskrivning kvartstår hos ungdomsorganisationerna och konkreta förslag på ytterligare förändringar föreslås

• Ang. ungdomsorganisationernas inflytande över statsbidraget ska konstateras att den linje vi föreslagit inte följs och att vi är tveksamma till en referensgruppsmodell med tanke på risken för minskat handlingsutrymme utan verkligt inflytande.

• Särskilt uttrycka stöd för utredningens resonemang avseende medlemsavgift.

I övrigt gör vi vad vi kan för att så många ungdomsorganisationer som möjligt tar chansen att säga vad de tycker till regeringen innan 1 augusti!

Ingela Håkansson presenterade kort sin utredning om statsbidrag till ungdomsorganisationer. Salen var fullproppad med ungdomsorganisationer. Dagens fniss var när statssekreterare Christer Hallerby på tal om mandatbaserat stöd till partipolitiska ungdomsförbund nämnde Piratpartiet som ett parti utan ungdomsförbund. Ung pirat är ett av de största enligt Ungdomsstyrelsens siffror och deras ordförande satt typ två meter ifrån honom.
Omar, Gabriel och Richard diskuterar Alla Olika Alla Likas framtid på moskén. Det var det sista AU-mötet jag kan vara med på innan jag lägger in mig för bebisfödande på SÖS. Nästa gång blir i augusti, med alla spännande grejer på g till årsmötet.

Mer fritid men mindre gård

Jag tillhör årgången som tog studenten vid millennieskiftet. Jag började högstadiet 1994 i en välbärgad kommun norr om Stockholm. Det fanns en del fritidsgårdar men badstränder, privatfester och McDonald’s samlade sannolikt fler femtonåringar under helgkvällarna än gårdarna. Jag tror inte att vi tänkte så mycket på det då, men en efter en stängde faktiskt under den här perioden. Min sex år yngre syster tror jag knappt vet vad en fritidsgård är.

I rapporten Mötesplatser för unga från 2008 beskrivs två av de viktiga roller en mötesplats/fritidsgård/ungdomshus har. Det handlar om en ”social etablering och integration i samhället och i vuxenvärlden”, och om möjligheten att utveckla intressen och "fördjupa sig i kulturella uttryck som musik, drama, olika medier", enligt Ungdomsstyrelsen.

Idag vet jag att en konsekvens av krisen på nittiotalet var att 200 fritidsgårdar stängdes runt om i Sverige. Det är ingen nyhet, men aktuellt igen då flera kommuner anser att det är barns och ungas fritid som ska betala för den ekonomiska krisen genom neddragningar. Sommarstängt, minskade öppettider eller nedläggning är några exempel från Göteborg och Haninge, medan Stockholm satsar.

När unga har som mest fritid försvinner möjligheten till fritidsaktivitet. Var man ska ta vägen istället ges det visst inga svar på när unga undrar. Finns din organisation där för dem?

Inför 2010 kollar LSU på vad som kan vara gemensamma frågor för ungdomsorganisationer på området villkor för ungas organisering och fritid lokalt. Vi fick bra input kring detta på LSU Open igår. Några av de frågor det kan handla om är kanske:

• Fördelar och nackdelar med föreningsdrivna respektive kommunalt drivna mötesplatser/fritidsgårdar
• Möjligheten att öppna upp skolor eller andra allmänna lokaler helger och lov för föreningsliv och ungas fritidsverksamhe
• Att villkoren för ungdomsorganisationers fritidsverksamhet är sämre än idrottens i kommun och län. Både vad gäller tillgång till/satsningar på lokaler och ekonomiskt stöd

Twittrande möten och blanka visitkort

Här på LNU:s årsmöte twittras det kors och tvärs över salen. För två år sedan var det Facebook som gällde. Oavsett så ligger LSU helt klart i lä. Statsekreteraren på barn- och jämställdhetsdepartementet kommenterade att det var kul att få träffa i talarstolen dem hon twittrat med.

Den heta diskussionen för dagen är huruvida statsbidragsförordningen får innehålla en skrivelse som säger att organisationer som inte tillåter alla att vara med på lika villkor (i det här fallet oavsett sexuell läggning) kan få bidrag. Ett konkret fall där mänskliga rättigheter krockar: frihet från diskriminering med religionsfrihet och föreningsfrihet.På plats här är också det oberoende vitryska landsrådet RADA, som LSU och numer även LNU samarbetar med. Deras visitkort är blanka förutom loggan. Det är en alldeles för stor personlig risk att trycka namn och kontaktuppgifter, när ens organisation är illegalförklarad av regeringen. Istället skriver de förhand på varje kort de delar ut. Livet i en diktatur.

På bilden syns Dzmitry - styrelseledamot RADA, Bjarne - ordförande för LNU, jag och Ellada - ordförande för RADA.

en blommig fredag

Hitcyklad, nyklippt och i blommig klänning känner jag mig redo för våren, kvällen och helgen! Dagens soundtrack är därför Summer Feeling med Jonathan Richman.

På söndag firas Barnens dag av Turkiska ungdomsförbundet i Kungsträdgården. Jag blev jätteglad när ordförande Selcuk ringde och frågade om jag ville vara med! Det brukar vara världens stämning och fullt med folk.

Om en dryg timme kommer femton ungdomsorganisationer hit till essingen för att kommentera och diskutera statsbidragsutredningen. Intresset var stort, men träffen är bara för medlemsorgansiationer. Den 3 juni däremot bjuder LSU in till en hearing med utredare Ingela Håkansson, Ungdomsstyrelsens Per Nilsson och statssekreterare Christer Hallerby.

LSU kommenterar statsbidragsutredningen

Nu presenteras regeringens utredning om statsbidrag till ungdomsorganisationer. Utredaren Ingela Håkansson har granskat bidragssystemet och Ungdomsstyrelsens handläggning, och hon ger en rad förslag i syfte att förbättra systemet. I huvudsak handlar det om att formalisera bidragsgivningen och skapa en större förutsebarhet, och att säkerställa en mer enhetlig och noggrann handläggning.

Några radikala förändringar är det dock inte fråga om. Läs vår kommentar här.

Statsbidragsutredningen släpps 6 april

Nu på måndag kl 14 presenterar utredare Ingela Håkansson sina slutsatser om statsbidrag till ungdomsorganisationer. Det blir intressant att se i vilken utsträckning hon lyssnat till erfarenheter från ungdomsorganisationer och LSU:s 32 förslag.

LSU tycker att målen med bidragssystemet ska vara att
- Främja barns och ungdomars demokratiska utveckling
- Ge barn och ungdomar en meningsfull fritid
- Engagera barn och ungdomar i föreningslivet

I vilken utsträckning unga väljer att organisera sig som medlemmar i olika föreningar finns det siffror på som Svd raljerade över härom månaden. I juni har LSU medlemskap vs engagemang som ett tema på vår årliga ledarskapskonferens Re:flex.

Idag är jag i Vilnius på det årliga mötet mellan ordföranden och generalsekreterare i landsråden i Norden och Baltikum. Vi ska prata vad som är på gång hos oss, gemensamma frågor inför arbetet i European Youth Forum och samarbete med våra FN-delegater under året.

Åldersgräns i kommunens lokaler

Är det rätt av kommunerna att sätta18-års åldersgräns för ledarna som har idrottsverksamhet i kommunens lokaler?

Vad tycker du? Svara här!

Frågan är från nyhetsbrevet till Stockholmsidrottens satsning Unga ledare äger: "...vi måste sluta se Ungdomar som framtiden - ungdomar är nu! Och de har rättigheter inte för att de en dag ska bli vuxna medborgare utan för att de är ungdomar just idag. Och de har åsikter och synpunkter på idrotten som måste beaktas, inte för att de ska verka i den om 15 år utan för att de lever i verksamheten just här och nu."

Det kallar jag ett välformulerat ungdomsperpektiv.

Spelberoendet försvinner

Idag lägger regeringen ett förslag som går ut på att ungdoms- och idrottsorganisationer ska få pengar från statsanslag istället för direkt från Svenska spels vinst. Det är precis det LSU och många andra har drivit på för under en tid, och ett av de 32 förslag vi har i rapporten "Det handlar om engagemang."

Läs gärna vårt pressmeddelande.

Grattis ungdomsorganisationerna

Ungdomsstyrelsen fördelar i år 247 miljoner kronor till ungdomsorganisationer. Goda nyheter att anslagen har ökats. Det är varje år en nervös väntan inför just den här dagen, eftersom mycket av den planerade verksamheten för året kan stå och falla med bidraget.

För några av LSU:s medlemsorgansiationer var det första gången, eller första gången på länge: Ung pirat, Utrikespolitiska förbundet, Kurdistans studentförbund och jagvillhabostad.nu. Det är bara att gratulera!

Nya idéer om bidrag till ungdomsorganisationer

Idag presenteras Ungdomsstyrelsens stöd till ungdomsorganisationer 2009. Det är ett stöd som behövs men ett stöd som också måste förändras, konstaterar LSU - Sveriges Ungdomsorganisationer efter en grundlig utredning.

- Ungdomsorganisationer gör det möjligt för unga att få inflytande och en schysst fritid, säger Richard Bengtsson, generalsekreterare på LSU. Det är avgörande för bidragssystemets legitimitet att vi får klarare och enklare regler.

Under 2009 läggs grunden för ett nytt bidragssystem till ungdomsorganisationer. Regeringen kommer då att slå fast nya riktlinjer för vilka ekonomiska möjligheter svenska ungdomsorganisationer ska ha. LSU har tillsammans med 17 medlemsorganisationer genomfört en skuggutredning om hur statsbidragssystemet bör utformas. Slutsatserna i utredningen "Det handlar om engagemang" kan sammanfattas i tre punkter:

Enklare regler
Systemet som finns idag är för svårt att förstå. När en ungdomsorganisation söker bidrag finns idag en uppsjö av olika typer av bidrag med olika krav. Vi vill ha färre typer av bidrag, tydligare riktlinjer vilka som är berättigade till bidragen och på så vis göra det enklare att förstå vilka krav en organisation ska uppfylla för att få dem.

Alla medlemmar ska räknas
Med dagens bidragssystem gynnas bara organisationer som är "lagom" stora - stora nog för att få bidragen men där nya medlemmar samtidigt påverkar bidragets storlek mycket litet. Vi vill att även stora organisationer ska gynnas av att växa, genom att nationell spridning och antalet medlemmar ska vara mer avgörande för bidragets storlek.

Större inflytande för ungdomsorganisationerna
Det bästa sättet för att utforma en produkt är att fråga dem som använder den. Ungdomsorganisationerna själva behöver få större inflytande över regler och fördelning, för att göra systemet så effektivt som möjligt.

- Ett bättre bidragssystem är förutsättningen för att organisationerna ska kunna fokusera på sin kärnuppgift: att engagera barn och unga i en verksamhet som stärker dem som individer och bidrar till att de kan bli aktiva medborgare i vårt samhälle, säger LSU:s generalsekreterare Richard Bengtsson.

Kommentarer från ungdomsorgansiationer på spelutredningen kan du läsa idag på Second opinion.

Ungdomsorgansiationer fortsatt spelberoende

Igår presenterades den statliga utredningen om Svenska Spel. I stort konstaterar den att Riksidrottsförbundet och pengarna som går via Ungdomsstyrelsen till ungdomsorganisationer inte kommer att påverkas mer än att pengarna kommer från olika källor.

LSU har ingen åsikt för eller emot spelmonopolet. Det viktigaste är att trygga det statliga stödet till ungdomsorganisationeras lokala aktiviteter. Nog vore ett minskat spelberoende att föredra, kanske genom att pengarna kom ur en statlig budget istället för beroende av Svenska spels vinst.

I utredningen hänvisar man till Idrottsstödsutredningen där idrottsrörelsen bör ha:

"ett behovsprövat och i förväg fastställt spelbidrag för finansiering av idrottsrörelsens statliga lokala aktivitetsstöd och att idrottsrörelsen alltjämt ska tilldelas stöd via statens intäkter från spelmarknaden men att det är idrottspolitiskt ovidkommande om bidraget hämtas från AB Svenska Spels överskott eller via andra framtida, statliga intäktskällor från spelmarknaden, samt at bidragets omfattning ska fastställas i förväg och godkännas i samband med riksdagens behandling av det ordinarie statsanslaget"

"Idrottsstödsutredningen har inte haft i uppdrag att se över statens stöd till ungdomsorganisationer i övrigt, men noterar att om idrottens anslag görs oberoende av AB Svenska Spels överskott, det finns skäl att tro att även ungdomsorganisationerna i övrigt finner den nuvarande finansierings- lösningen osäker. Idrottsstödsutredningen förutsätter därför att regeringen i dialog med ungdomsorganisationerna och Ungdomsstyrelsen prövar om även deras vinstandel bör ersättas av ett i förväg fastställt spelbidrag."

Föreningsfriheten bör också gälla unga

Citat (Kammarrättens i Jönköping dom 2008-11-24, i mål 1130-08), min kursivering:

"För att bilda och inträda i en förening behöver en omyndig person i regel förmyndarens tillstånd. När medlemskapet inte innebär annan juridisk förpliktelse än att omedelbart erlägga ett engångsbelopp (inträdesavgift), fordras dock ej förmyndarens tillstånd, om den omyndige omedelbart erlägger beloppet med medel som han äger råda över. Något krav på visst antal styrelseledamöter finns inte, vilket medför att enmansstyrelse är möjlig. Det fordras inte heller att styrelseledamöterna är myndiga, inte har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken och inte är i konkurs. (Johansson Svante, Nials svensk associationsrätt i huvuddrag, 2007, Norstedts, 9 uppl., s 53 och 141.) Det har i varje fall funnits ideella föreningar med enbart omyndiga medlemmar. Det bör dock framhållas, att det är viktigt, att styrelseledamot besitter de psykiska egenskaper, som erfordras för att han ska kunna uppfatta innebörden av de rättshandlingar, som blir aktuella. (Hemström Carl, Organisationernas rättsliga ställning - Om ekonomiska och ideella föreningar, 2000, Norstedts, 6 uppl., s 63.)

[...]

Som uttalats i doktrinen inom rättsområdet synes det inte finnas några formella hinder för att omyndig får bilda en förening respektive agera som styrelseledamot i en ideell förening så länge medlemskapet inte innebär förpliktelse av ekonomisk natur eller att det ekonomiska inslaget inte överstiger vad den omyndige över 16 år enligt lag får förfoga över såsom sina egna intjänade medel. Den omyndige måste därtill besitta de psykiska egenskaper som erfordras för att han ska kunna uppfatta innebörden av de rättshandlingar som blir aktuella. Kammarrätten anser att det ligger i sakens natur att den omyndige ska anses behörig att själv föra sammanslutningens talan vid ansökan om tilldelning av organisationsnummer för ideell förening då den omyndige formellt kan agera som styrelseledamot för samma sammanslutning. Detsamma gäller för omyndig att för sammanslutningens räkning lämna fullmakt åt ett ombud att utföra denna talan åt honom.

I målet förekommer inte skäl att anta annat än att [föreningsordföranden] besitter de psykiska egenskaper som erfordras för att förstå innebörden av de rättshandlingar som kan komma ifråga i en ideell förening. Det framgår inte av stadgarna att medlemskap i sammanslutningen medför några ekonomiska förpliktelser. [Föreningsordföranden] var när processhandlingen vidtogs 16 år och fyra månader. Med hänsyn till den utökade rättshandlingsförmåga som kommer efter 16 års ålder finner kammarrätten att [föreningsordföranden] ska anses behörig att föra process om tilldelning av organisationsnummer för ideell förening. På grund härav ska överklagandet bifallas och målet återförvisas till länsrätten för prövning i sak."

Domen visar att även omyndiga kan anses behöriga att ansöka om organsiationsnummer för en ideell förening. Målet har skickats tillbaka till länsrätten för att utredas i sak. Spännande!