Politik för det civila samhället

Idag lämnar regeringen över sin proposition om en politik för det civila samhället till Riksdagen. LSU har skrivit remiss på den och påverkat genom samarbetsorganisationen Civos. Utgångspunkten för politiken är det som Reinfeldt deklarerade 2006 att "det offentliga ska vara ett komplement till det civila samhället". Styrkan i det civila samhället är dess oberoende från staten, därför ska det bli intressant att läsa om hur regeringen ser på dialogen med sektorn och förväntningarna som kommer därmed.

Glädjande är framförallt att ett forskningsprogram inrättas för att titta på det civila samhällets betydelse och roll. Det är på tiden att forskning om det civila samhällets roll stimuleras, med tanke på att det i Sverige finns över 30 miljoner medlemskap i 200 000 organisationer och att sektorn omsätter 150 miljarder årligen.

Civilsamhället organiserar sig

Här lanserar Richard Bengtsson, ordförande, organisationen Civos i Almedalen. Civos huvudfråga är att skapa förutsättningar för civilsamällets utveckling, bland annat i frågor som rör forskning och finansiering. Det är en unik metaorganisation, alltså en riktig utmaning att leda.

I Sverige finns över 30 miljoner medlemskap i 200 000 organisationer, den tillit och det engagemang som skapas därigenom är en jätteresurs för Sverige. Ska bli spännande att följa Civos arbete framöver.

En dag om folkrörelsepolitik

Idag har vi haft folkrörelsepolitisk spånarskiva på LSU för att diskutera allt det som är på gång på området.

Folkrörelsepolitik är ett brett och inte särskilt väldefinierat begrepp. När vi använder det menar vi oftast politiska frågor som rör ideella och idéburna organisationers relationer till det offentliga, eller andra samhällssektorer. Det rör lagstiftningsfrågor, finansiering, bidrag, moms, övriga skatter, spelpolitiken. Men också bredare frågor om demokrati, värdegrund, medborgarskap, det civila samhället, förändrade former för deltagande och engagemang.

I LSU använder vi ofta termen ”villkoren för ungas organisering” – vilket kan ses som vår ingång och vårt perspektiv i folkrörelsepolitiska frågor. I LSU:s mål- och verksamhetsplan 2009 finns följande mål uppsatta:

1. LSU är en viktig aktör inom politikområdet
2. LSU har god kunskap om frågorna och dess relevans för ungdomsorganisationerna
3. LSU säkerställer ungdomsorganisationernas position och erkännande inom politikområdet
4. LSU har en tydlig och förankrad intressepolitisk position inom folkrörelseområdet

Den 29 april konstituerar sig CIVOS, Civila samhällets organisationer i samverkan. Arbetsnamnet var tidigare ISIP. Det ska vara en intressepolitisk organisation som driver sektorsgemensamma frågor. LSU:s styrelse ska den kommande månaden ta ställning till medlemskap.

På crash course i strategiskt ledarskap

Är på favoritkursgården i Gripsholm den här veckan för del två i den intensivutbildning jag går i strategiskt ledarskap för ideell sektor. Som alltid omtumlande och för många i folkrörelserna provocerande teorier som levereras av forskare.

På schemat står Strategiskt ledarskap i civilsamhällets organsiationer, medlemskap och ideellt engagemang, Folkrörelse i förändring, Att gestalta en idé, De ideella organisationernas särart och specifika förutsättningar för ledarskapet och fallstudier. I dag och igår pratar Filip Wijkström från Handelshögskolan.

För att strategiskt leda en idéburen organisation måste vi ju ha kunskap om hur det ser ut idag i Sverige och internationellt och vart utvecklingen är på väg. Jag skulle nog skriva en halv uppsats här om vi inte hade schemalagda pass 12 timmar om dagen. Ikväll ska vi ha ett rollspel om kyrkans förfall under 1400-talet. Jag ska vara borgmästarens fru Hilde. Dagens väder i Mariefred.

Regeringens överenskommelse med idéburna organsiationer

Ur regeringens pressmeddelande:

I dag samlades idéburna organisationer inom det sociala området, Sveriges Kommuner och Landsting och regeringen kring en gemensam, banbrytande överenskommelse. I överenskommelsen binder sig alla inblandade vid vissa långsiktiga principer, åtaganden och åtgärder. Bland annat ska regeringen arbeta för den ideella sektorns möjligheter att konkurrera på lika villkor när det gäller samhällstjänster inom det sociala området. Regeringen understryker också vikten av att höra den ideella sektorns synpunkter inför viktiga beslut.

Under ett års tid har en dialog ägt rum under ledning av regeringens representant Peter Örn. Ett drygt hundratal organisationer har omfattats av dialogen där även SKL deltagit. Dessutom ställer sig socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet bakom principerna i överenskommelsen. Överenskommelsen utgör plattformen och verktyget för en uppföljning som ska leva länge - en uppföljning som ska syfta till stärkandet av den ideella sektorn.

LSU har ännu inte beslutat om vi ska ställa oss bakom överenskommelsen.

Uppdatering 081210: Idag skriver DN om överenskommelsen.

Krama en volontär

Idag är det Internationella frivillighetsdagen, instiftad av FN för att alla som lägger ner hundratalstimmar ideellt på olika sätt under året ska få en kram. Nåja, FN vill väl egentligen mest uppmärksamma arbetet som görs för Millenniemålen av ideella krafter. Jag tycker ändå att alla som jobbar ideelt ska få en kram idag - varsågod!

Oklart vad medlemskap betyder

Handelshögskolan i Stockholm är ett centrum för spännande forskning om det som kallas för civila samhället. Direktör Filip Wijkström provocerar och utmanar många i sin forskning om sektorns utveckling i Sverige i internationell jämförelse.

Jag är ett big fan. Vi tror att vi bara för att vi är aktiva i sektorn så vet vi bäst, men ofta leder vi strategiskt utifrån antaganden vi gör och inte utifrån framforskad fakta. Med tanker på sektorns storlek i Sverige är det förresten knäppt att det forskas så försvinnande lite om dess betydelse, problem och utveckling.

Nu har Johan Hvenmark på samma institution kommit med en intressant avhandling, Reconsidering membership, om medlemskapets betydelse i några av de tyngsta organisationerna i Sverige (Socialdemokraterna, Röda korset, Fotbollsförbundet mfl).

Trots att det individuella medlemskapet både är ett välkänt och väldokumenterat fenomen så saknar vi fortfarande kunskap om vad relationen mellan medlemmar och deras organisationer betyder. Det kan vara ett sätt att legitimera organsiationens existens, att kanalisera resurser, att dra gränser gentemot andra etc. Den 5 november bjuder Saco in till seminarium med Johan Hvenmark, för den som vill diskutera vidare.

För övrigt är Johan Hvenmark på Handelshögskolan med och startar upp ett häftigt "Trans-European Top Executive Programme" för 24 ledare i idéburna organisationer från hela Europa. Ledarskapsprogrammet är forskningsbaserat och genomförs i fyra akademiska huvudstäder. Sugen? Info om anmälan finns på EPICS - The European Programme In Civil Society Leadership.

Rök ut 40-talisterna tycker DN

Barbro Hedvall skrev igår i DN om varför unga i stor utsträckning saknar makt och inflytande i Sverige. Anledningen stavas betonghäck. Så här skriver Barbro:

"redan i 25-årsåldern vande (vi 40-talister) oss vid att tolka världen, beskriva problemen och föreskriva deras lösning. Själva har vi svårt att se i hur hög grad det samhälle vi lever i och det sätt på vilket vi lever är ett resultat av just våra värderingar och erfarenheter. "

"Det är då jag förstår att vi lämnar ett arv, tyngre än vi själva någonsin förstått. Ett tankearv som säger att så här ska det vara, och varje förändring är lika med en försämring. Vi har kort sagt blivit lika konservativa som våra en gång så oförstående föräldrar. Om inte uttrycket vore så nedsmittat skulle jag skriva: Rök ut oss - och börja tänka nytt från grunden."

Unga tycks lägga energin på annat håll, där vi kan göra skillnad. Vårt uppror mot föräldragenerationen kan stavas på olika sätt, exempelvis fildelning. Det är en långt mycket mer genomgripande revolution än vad några tusen medelklassungar åstadkom 1968 med sina plakat. Sanningen är att betonghäckarna stirrar så mycket på sina egna händer att de inte ser det. The revolution will not be televised.

Folkbildningens demografiska utmaning

Idag har jag pratat unga och folkbildning tillsammans med Gustav Fridolin, inför ca 100 rektorer för folkhögskolor och studieförbund. Temat "Den demografiska utmaningen: unga" var hämtat från folkbildningspropositionen "Lära, växa, förändra".

Gustav Fridolin pratade om oss åttiotalister. Om att vår generation präglas av att ta det globala perspektivet för givet (kunskap om möjligheter och klyftor i världen föder aktivister och egoister), att ha vuxit upp under nedskärningar (vi känner oss svikna av systemet), att vi är lite multikulti (känner ingen större skillnad på "där borta" och "här hemma").

Jag pratade om att det är en myt att unga idag inte är engagerade och inte vill ta ansvar. Om att vi vill vara med och påverka och förändra i samhället och i världen, att vi vill få fullt förtroende att genomföra egna initiativ, växa genom att ta fullt ansvar för planering och genomförande av verksamhet. Om att unga på det sättet är precis som vuxna.

Unga och äldre har inte olika mycket erfarenhet, bara olika erfarenhet. Därför är det viktigt att vi möts, samtalar, lyssnar och byter perspektiv med varandra. Det finns på tok för få sådana mötesplatser i samhället och här kan folkbildningen göra sitt, tycker jag.

I Förordningen om statsbidrag till folkbildningen (som höjts med 23,6 miljoner) står det att folkbildningen syftar till skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, att påverka sin livssituation, stärka och utveckla demokratin samt höja bildningsnivån. Min uppfattning är att ungdomsorganisationer och ungas egna initiativ idag i många fall är bättre på att uppnå detta än vad folkbildningen har varit. (Och då nämner jag självklart inte att vi får nästan hälften så mycket pengar tilldelade och inget förtroende att själva fördela dem.)

Ideella sektorn som serviceproducent?

"Ideella sektorn aktör för ökad mångfald" lyder rubriken i dagens pressmeddelande från Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Så här lyder resten:

- Den ideella sektorn är viktig i ett demokratiskt samhälle inte minst när det gäller människors egen makt att påverka såväl sin vardag som samhället i stort. Dialogen ska underlätta att en betydligt större mångfald av utförare och leverantörer växer fram inom hälso- och sjukvården och omsorgen, säger Nyamko Sabuni.

En överenskommelse ska kunna bli ett ramverk för relationen mellan staten och den ideella sektorn inom det sociala området samt utgå från bådas ömsesidiga beroende och del i samhällsutvecklingen.

Ytterligare viktiga frågor är hur organisationerna, parallellt med att vara producenter och aktörer på en marknad, ska kunna fortsätta att vara "röstbärare" och opinionsbildare, inte minst för människor i utanförskap.

LSU ser fram emot att delta i en sådan dialog med Peter Örn.