Gå för klimatet eller coola ner

Idag promenerar människor runt om hela världen, Climate Walks, för att kräva krafttag i klimatomställningen. I Stockholm kl 12 på Norra Bantorget.


Samtidigt är politiker, aktivister och lobbyister mitt uppe i förhandlingarna i Poznan inför ett nytt klimatavtal. Oavsett vilka beslut som fattas, är det unga idag som kommer att leva med konsekvenserna av de besluten.

Därför valde LSU att skriva under den artikel med WWF, Plan Sverige mfl som i dag är på Aftonbladets debattsida. Många unga och ungdomsorganisationer vill vara med och ta ansvar för utvecklingen i världen, därför måste dörrarna till rummen där besluten fattas också vara öppna för dem. Inför FN:s klimattoppmöte i Köpenhamn ska det vara en självklarhet att länderna i sina nationella delegationer tar med kunniga unga människor från det civila samhället.

Kolla in aktuella coolaner.nu för att ta del av livebloggning från Poznan eller ungas i Sveriges krönikor och tankar om klimatomställningen och vad som behöver göras. Kanske själv bidra med ett inlägg? Själv sitter jag på årets sista styrelsemöte hela dagen.

Ung med förbannad rätt

Idag har jag ätit quinoasallad med Maja Frankel. Hon har gjort några av Sveriges häftigaste projekt för att öka ungas inflytande i sina kommuner, som i Nacka. Det var en inspirerande lunch!

När Maja Frankel var 16 år deltog hon i Sveriges regeringsdelegation till Unicef som expert. Hon kom hem så förbannad över "snuttefieringen" att hon skrev en bok, som nu är slut på förlaget.

Den här veckan ärAmelia Andersdotter från Ung pirat LSU:s representant/expert i Sveriges regeringsdelegation vid FN:s World Urban Forum. Läs om hur hon upplever det här:

"Precis som Kajsa Ekis Ekman påtalade i Ordfront i våras i ett temanummer om ungdomar, beskrev talaren från UN-HABITAT att det verkar som att ungdomar inte känner till eller bryr sig om sina rättigheter, och att de kan ställa krav på tillgänglighet på bostäder."

Omvärdering av ungas politiska engagemang

Efter det här meningsutbytet med Ungdomsstyrelsen fick LSU chansen att ge input på hur de kunde utveckla enkäten. Jag skickade in förslag på tillägg och föreslog att de kunde lägga till en fråga på annat ställe i enkäten om man fått besök på skolan av en organisation elller politiskt parti.

Och så här förändrades enkätens alternativ på frågan Har du någon gång det senaste året deltagit i någon av följande aktiviteter, eller kan du tänka dig att göra det?

• Skriva på en namninsamling
• Ta kontakt med någon politiker
• Skriva insändare
• Bära märken/symboler som uttrycker en åsikt
• Delta i bojkotter/köpstrejker
• Delta i lagliga demonstrationer
• Vara medlem i ett politiskt parti
• Chatta/debattera politik på internet
• Delta i olagliga demonstrationer/ aktioner
• Vara medlem i organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga
• Ge pengar till organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga
• Delta i politiskt möte
• Köpa vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl
• Ta kontakt med en tjänsteman för att föra fram en politisk åsikt

Intresseorganisation för idéburna sektorn

ISIP är arbetsnamnet för ett fyrtiotal organisationer som träffats för att diskutera frågor som är gemensamma för den idéburna sektorn. Organisationerna är samarbetsorgansiationer, rikstäckande organisationer eller de största i sitt verksamhetsområde, typ Sveriges kristna råd, Röda korset, IOGT-NTO, SIOS, HSO mfl.

Nu har initiativet vuxit fram att bilda en gemensam intressepolitisk organisation för att "stärka vår förmåga till tidig, långsiktig och uthållig samhällspåverkan i de frågor vi identifierar som gemensamma." I Norge finns en motsvarighet, Frivillighet Norge, som påverkar i frågor som exempelvis moms och skatter för ideella föreningar.

Idag har arbetsutskottet i LSU diskuterat ett eventuellt medlemskap i en sådan organisation. I beslutsunderlaget till styrelsen kommer förslaget till beslut vara att LSU ska ansöka om medlemskap. Det ser ut att vara ett bra forum för påverkan och en möjlighet att fronta våra frågor mot övriga sektorn, samt att få ISIP att driva frågor gentemot regeringen som påverkar ungdomsorganisationers villkor. Det vore bra om också SFS, Scouterna, Forum Syd och Sveriges muslimska råd hänger på tycker jag.

Intressant att så många initiativ tas just nu för att synliggöra, uppvärdera och granska sektorn.

Var är de unga lobbyisterna?

"Då fick vi möta bla Johan Pehrson som sitter i finansutskottet. När vi frågade om lobby och påverkan sade han att ledamöterna försöker vara medvetna om vilka grupper som försöker påverka dem, hur resursstarka de är och tänka på vem som fattas. Han exemplifierade med att finansutskottet uppvaktas väldigt intensivt av PRO och Johan har undrat var representanter för unga, särskilt utsatta unga finns någonstans."

Det här mailet fick jag härmodagen. Ja jag håller med Johan, var är de (vi)? När kontaktade du en riksdagspolitiker senast?

Från ord till handling

Idag kommer "Från ord till handling" - LSU:s kartläggning av Sveriges politik för unga att läggas ut på hemsidan. Styrkan i LSU - Sveriges ungdomsorganisationer är bredden av medlemsorganisationer och de många olika rösterna de bidrar till i samhällsdebatten. LSU kan och vill inte ersätta en enda av de rösterna.

Att vi i ungdomsorganisationerna inte är överens, att vi tycker olika och bryr oss om olika frågor och perspektiv, att det saknas en motsvarighet till "partipiska" i en samarbetsorganisation är precis det som ger LSU och ungdomsorganisationer trovärdighet i debatten. Om inte många organisationer engagerar sig och tycker olika finns det ju inga bevis för, det vi så ofta påstår, att unga bryr sig.

Om det bara fanns en röst för unga eller för ungdomsorganisationer skulle Sverige vara Sovjet.

I kväll kommer styrelsen mangla, vrida och vända på utkastet på LSU:s rapport om och förslag för statliga bidrag till ungdomsorganisationer. Formellt beslutar styrelsen om rapportens innehåll i början av oktober. Skuggutredningen har verkligen gjort ett fantastiskt jobb med detta!

Förövrigt har LSU fått in många mycket kloka och relevanta kommentarer inför revideringen av LSU-programmet.

Sektor3 - den nya tankesmedjan

Det civila samhället kallas ofta för den tredje sektorn. Det som inte är privat eller offentligt är civilt. Nu ska det startas en tankesmedja för att kritisk granska vad det civila samhället gör för skillnad i människors vardag. Syftet är att äka forskningen på området och se till att den populariseras och skapar debatt i sektorn och i samhället.

Idag var Alice Bah Kuhnke och Fia Jonsson från Sektor 3 - tankesmedja för det civila samhället på LSU för att träffa oss, intresserade medlemsorgansiationer och andra som har vårt nyhetsbrev (från Kaospiloterna, Riksteatern och Folk & Försvar).

Förhoppningsvis väljer många av LSU:s medlemsorganisationer att ställa sig bakom tankesmedjan, så att många perspektiv och erfarenheter är med och påverkar vad som är viktiga frågor för sektorns utveckling.

Från LSU:s medlemsorganisationer deltog bland annat Emelie som är språkrör för Unga rörelsehindrade och har en sjukt rolig blogg med många kloka tankar. Ett tips!

Nej, ingen date med Mugabe

Inför helgens EU-AU toppmöte hölls den 4-7 december ett European African youth summit. Mötet samlade mer än 200 unga organisationsrepresentanter från båda kontinenter, vilket är första gången i historien. Dessförinnan hade förmöten på regional nivå arrangerats, som i sin tur lett fram till ett utkast av en deklaration som förra veckans möte antog. LSU fanns såklart på plats genom Magnus Leivik och Lena Kjellberg. Tyvärr fanns det inte möjlighet för representanter för det unga civila samhället att delta när de riktiga höjdarna samlades till helgen.

Deklarationen berörde ett antal huvudområden såsom till exempel Milleniemålen, Hållbar utveckling och Demokrati. Syftet var att förbereda ett antal rekommendationer till toppmötet kring ungas ambition, vision och idéer kring hur samarbetet mellan unga i Afrika och Europa kan stärkas och därmed i allt högre grad bidra till en positiv samhällsut- veckling. Det visade sig vara en stor utmaning att kombinera denna mångfald av perspektiv till ett konstruktivt dokument som skulle kunna få genomslag på toppmötet. Icke desto mindre, är det en framgång att unga från så många länder överhuvudtaget mötts och arbetat fram en deklaration där unga står i fokus. Detta har aldrig tidigare hänt i historien.

Mötet var dessutom ett unikt tillfälle för att initiera nya kontakter och potentiella samarbeten. Det gavs goda möjligheter till att öka förståelsen för ungas situation och roll i olika länder och regioner. Deltagarna kon- fronterades med olika perspektiv som vi tror kan leda till ökade insikter om ungas utgångspunkt och visioner i olika delar av Europa och Afrika.In Lisbon also our friends from sister organisations of LSU were present: Vera, President of CNTM (Moldova), Hamlet, Secretary General of NYCA (Armenia) and Ketevan from NCYOG (Georgia). Good to see Eastern European Youth Cooperation represented!

LSU tänker till om unga och sysselsättning

Imorgon bitti packar jag in mig i en bil med Linus från styrelsen och Eva från SACO Studentråd för en tripp till Leksand och ett förberedelsemöte för Youth Employment Summit (YES) i Dalarna 2010 på initiativ av Tällberg forum. YES är ett globalt nätverk av organisationer, institutioner och andra aktörer som vill stärka ungas entreprenörskap och anställningsbarhet. Varannat år mellan 2002 och 2012 hålls en global konferens inom ramen för nätverket. År 2010 har turen kommit till Sverige och Tällberg. Detta ska vi nu ha ett första möte om imorgon.

Jag är minst sagt nyfiken på vad YES är. Jag undrar om YES gör skillnad i de frågor nätverket driver eller i vilken utsträckning det är ännu ett "trevligt-att-åka-på-internationell-konferens-och-snacka-skit-med-andra-
gubbar"-initiativ. Jag ser en potential i nätverket och en möjlig inblandning från LSU i "The Summit" 2010. Imorgon är vårt uppdrag att kolla upp just detta. Det är...intressant...att de regionala koordinatörerna för YES-nätverket är Irak, Azerbajdzjan och Liberia.

YES ska inte blandas ihop med YEN. I FN har ILO (Internationella arbetsorganisationen) initierat ett Youth Employment Network (YEN) som består av länder i Syd och i Nord som vill öka och stärka ungas sysselsättning i den formella ekonomin i länder i Syd. Regeringarna ska utarbeta nationella handlingsplaner och få ekonomiskt stöd för att genomföra dessa. Tyvärr tas handlinsplanerna aldrig fram med ungas delaktighet eller makt över planering och genomförande. Det skulle kanske YES kunna verka för. Om det nu finns några ungdoms(ledda) organisationer i YES.

Unga och sysselsättning är en fråga som finns med i LSU-programmet, men som LSU hittills inte har verkat aktivt för att lyfta. Årets delegat till FN:s generalförsamling, Gabriel, kommer här att bryta ny mark genom att fokusera på den frågan. I höst kommer det i generalförsamlingen att snackas och beslutas om frågor inom temat Unga i den globala ekonomin. Följ Gabriels förberedelser på FN-delegaternas blogg.

Vad tycker du att LSU ska tycka (eller inte tycka) om unga och sysselsättning?

Öppet brev till regeringen om statsbidragen!

LSU fastställde på helgens styrelsemöte det skarpaste uttalandet hittills om statsbidragssystemet. Uttalandet skickas idag som ett öppet brev till finansminister Anders Borg och ungdomsminister Nyamko Sabuni.

Vi passar samtidigt på att tacka ministrarna för att ha kommit till insikt om det orimliga i införandet av nya skatteregler som ytterligare bidrar till att särbehandla idrotten jämfört med andra ideella organisationer. Detta stod att läsa i Svd 8 juni. Grattis!

Riksidrottsförbundets starka lobbyarbete kan borga vägen för een mer dynamisk finansiering av ideella sektorns verksamhet. Istället visar Riksidrottsförbundet sura miner över att de inte garanteras ett försprång regleringsmässigt redan till 2008.

Det öppna brevet finns att läsa på www.lsu.se eller www.newsdesk.se.

Om villkor för ungas organisering

(detta är ett utdrag ur LSU:s input till direktiv för den förestående utredningen om statsbidrag till ungdomsorganisationerna)

Till
Christer Hallerby, Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Annica Dahl, Integrations- och jämställdhetsdepartementet

• Det ligger i samhällets intresse att genom bidragen till organisationerna inte styra verksamheten. Värdet för samhället av de ideella föreningarna är just att de är självständiga, fristående och oberoende. Det statliga stödet behöver därför utformas så att det i så låg grad som möjligt påverkar organisationernas struktur, verksamheter och inriktning. Därför välkomnar vi den ambition som har uttryckts att statens bidrag till föreningslivet ska ges ”så villkorslöst” som möjligt genom att varken gynna eller missgynna olika typer av organisering. Samtidigt vill vi påtala att de organisationer som mottar bidrag självklart genom detta måste leva upp till de åtaganden som är nödvändiga, i form av redovisning av verksamhet, medlemmar etcetera.

• Det statliga stödet till ungdomsorganisationerna spelar i många fall en mycket central roll i organisationernas finansiering av verksamheten. Stora förändringar från år till år i bidragsbeloppen kan få stor påverkan på ungdomsorganisationernas möjlighet att bedriva verksamhet. Mot bakgrund av den pågående diskussionen inom ramen för såväl svensk som europeisk politik kring en eventuell förändring av spelregleringen känner många ungdomsorganisationer oro för framtiden för de medel som idag fördelas utifrån Svenska spels vinst. LSU är av den åsikten att de statliga bidragen till ungdomsorganisationerna i sin helhet skall komma ur den statliga budgeten och önskar att detta perspektiv beaktas av utredningen.

• Tidigare har förslaget förts fram att ungdomsorganisationerna själva kan ta över uppgiften att fördela statsbidragen till ungdomsorganisationerna. Som förebilder för detta system kan nämnas bidragen till Riksidrottsförbundet. I Norge och Danmark praktiseras modellen att ungdomsorganisationerna genom sitt samarbetsorgan fördelar medel. Vi anser att utredningen bör se över denna möjlighet, eller andra former för ungdomsorganisationernas formella inflytande över fördelningen.

• Vi har tidigare uttalat oss skeptiska till förslaget att de partipolitiska ungdomsförbunden ska få bidrag baserat på deras partiers mandat i riksdagen. Ett sådant system korrelerar ej med de nuvarande målen för statsbidraget. Att bryta ut några organisationer menar vi ställer hela bidragssystemet på sin spets. Vad är det som gör att just de partipolitiska organisationerna skiljer ut sig från övriga? Vi tror att det kan finnas även andra kategorier av organisationer som kan anses berättigade till ett separat system, och vi anser att utredningen också bör beakta detta.

• Det är för alla typer av organisationer förenat med stora risker att finansiera sin verksamhet utifrån endast en eller ett fåtal finansieringskällor. LSU är övertygat om att en viktig utmaning för ungdomsorganisationerna är att arbeta med flera finansieringskällor och finansieringsformer för att säkra sin självständighet och långsiktiga utveckling. Idrottsskatteutredningen (SOU 2006:23) föreslog flera skattemässiga förändringar för att bland annat göra det lättare för idrottsföreningar att bedriva näringsverksamhet. LSU anser att flera av de föreslagna förändringarna är bra, men att de bör omfatta även andra typer av organisationer. Parallellt med diskussionen om förändringar i statsbidragssystemet bör departementet också – för att eftersträva en helhetssyn på problematiken – se över denna frågeställning.

Vänliga hälsningar,
Hanna Hallin, Ordförande
Richard Bengtsson, Generalsekreterare

Grattis EU 50 år!

Tycka vad man vill om symboler, festdagar och jippon, men uppmärksammandet av Europadagen på Nalen idag var bra. Samtal mellan Margot Wallström och Cecilia Malmström, Wanja Lundby Wedin och Signhild Agnegård Hansen samt en sjumannapanel med EU-kunniga människor i kategorin "ung" (bla Christoffer Fjellner (m), Eva Westerberg - SACO Studentråd, Hillevi Larsson (s)) lyfte aktuella Europafrågor som ungas sysselsättning, konstitutionen, medborgarinflytande och miljö- och energipolitik ur olika perspektiv.

Några siffror som nämndes under dagen:

22% - så hög är ungdomsarbetslösheten i EU
85% - andelen som i en temoundersökning tyckte att miljö, energi och klimat är den viktigaste frågan inför Sveriges ordförandeskap i EU 2009
60% - andelen som i samma undersökning ansåg att de politiska partierna i Sverige inte gör tillräckligt för att skapa en öppen debatt om EU
82% - andelen som tycker att det diskuteras för lite i Sverige om de sakfrågor som behandlas i EU

EU fyller 50 år i år. Under de 50 åren har EU förändrat stort och smått i Europa och världen. Många av de sakfrågor unga engagerar sig i beslutas det om av våra representanter i Bryssel. Vill vi ha en aktiv roll i att forma och utveckla vårt samhälle måste vi också vara aktiva där.

Vilket Europa och EU vill vi se om ytterligare 50 år? Det är dags att vi ungdomsorganisationer tar plats i den svenska debatten. Vi har ett gemensamt ansvar i att inte låta andra föra diskussionen om EU:s utveckling ovanför våra huvuden.

Europas framtid är din framtid, vare sig du vill fira det eller inte.

(Tack Eva Westerberg för fotot, jag glömde min kamera)

Beirut, bögar och beundransvärda metoder

Rania viker sig dubbel av skratt. Vi har precis svarat på henens fråga om det finns homosexuella präster i Sverige. Vi svarade ja och berättade att den präst som förespråkade motsatsen blev åtalad. Här i Libanon har ordföranden för Helem, den enda HBTQ-organisationen i den muslimska världen, häktats vid flera tillfällen på lösa grunder. Helem är en av partnerorg- anisationerna i Youth Advocacy Proces (YAP) som LSU samarbetar med i Libanon. Jag är här med Sara från kansliet för att planera det kommande året tillsammans med Rania och Kamal från YAP.

I Libanon och i hela regionen är YAP unikt, både i innehåll och metod. Nätverket samlar unga och ungdomsorganisationer från samtliga större politiska och religiösa grupperingar. Det har ingen annan lyckats med tidigare. I YAP har unga, oavsett bakgrund, en plattform för att gemensamt diskutera och arbeta för ungas delaktighet och makt i det libanesiska samhället.

YAP:s syfte är att få till stånd en ungdomspolitik i Libanon. Att forma ungdomspolitiken genom att de unga själva formulerar sina behov, problem och lösningar samt är aktiva i att lobba in den hos regeringen är unikt i regionen. Kamal säger att unga inte är vana att få ta ansvar och ges förtroende. De är vana att bli tillsagda. Unga har inte ens laglig rätt att sitta i en föreningsstyrelse innan de är 21 år, vid samma ålder som de får rösträtt, i Libanon. Valbar till politiska uppdrag är du först vid 25 år. Så en ungdomspolitik kan vara välbehövlig. Det är i princip inget land som har det i regionen, trots att över 60 procent av befolkningen är under 25.

Samtidigt som YAP jobbar underifrån med unga i arbetsgrupper på teman som medborgarskap och rättigheter, hälsa och palestinska ungdomars situation, så jobbar de med stora aktiviteter som lockar media och med direktpåverkan gentemot beslutsfattare. Tillsammans med ungdomsministeriet och Unesco har YAP arbetat fram ett program där nio ungdomar får möjlighet att under ett år jobba inom respektive nio ministerier med det specifika uppdraget att vara experter åt ministrarna på, och lobba för, ett ungdomsperspektiv. Kanske något vi skulle behöva i Rosenbad?

På bilderna: 1.Mahmoud som har startat en kulturförening i Shatila, det palestinska flyktingläger som angränsar till Beirut. 2. YAP håller till i ett kulturhus som ligger i det som under inbördeskriget var buffertzonen. 3. Sara med färsk mangojuice i centrala Beirut.

Regeringen utesluter ungas kompetens

Den 8 februari lämnade Fredrik Reinfeldt över sin kommittéberättelse till riksdagen, dvs en redogörelse för verksamheten om de kommittéer som har tillsatts efter beslut av regeringen. Det måste göras innan den 1 mars varje år. I den kan man läsa om kommittéernas sammansättning, en redogörelse för arbetet, fördelningen mellan män och kvinnor i kommittéarbete och ålderssammansättning. Varje kommitté har en ordförande och en eller flera ledamöter.

Andelen kvinnor och män bland kommittéordförandena är 42 respektive 58 procent samt bland kommittéernas ledamöter 44 respektive 56 procent. Det är ändå rätt okej. Men när det kommer till ålderssammansättningen blir det värre. Av sammanställningen framgår att den största andelen ledamöterna återfinns i ålderskategorin 50-59 år (38,5 procent). Andelen ledamöter under 30 år var 1,3 procent. Enkommatreprocent!

Skrivelsen själv kommenterar den anmärkningsvärt låga siffran så här:

" Tre huvudskäl brukar anföras för en breddad ålderssammansättning i kommittéer och myndighetsstyrelser: demokrati och aktivt deltagande, kvalitet i besluten samt säkerställande av framtida kompetensförsörjning inom statsförvaltningen. I den ungdomspolitiska propositionen Makt att bestämma - rätt till välfärd (prop. 2004/05:2) understryks att det fortsatta arbetet med att bredda ålderssammansättningen i statliga myndighetsstyrelser och kommittéer är av stor vikt."

Samhällets uppgift är att lära sig se och ge plats för unga människor utifrån den resurs vi är och i högre grad skulle kunna vara. Vår rättighet och vårt ansvar är att bidra med vår fulla potential, kreativitet och kraft här och nu. Vi är lika lite framtiden som medelålders personer är dåtiden.

Nyamko Sabuni, vad är din plan för att öka ungas delaktighet i samhället? Det är dags att ungdomspolitiken visar resultat. Det är inte bara av stor vikt. Det är av avgörande betydelse.

Mitt första tertial

Att leda en organisation är enkelt. Det är bara att formulera vad man vill, hitta ett för alla begripligt sätt att uttrycka det, få alla omkring en att vilja gå åt samma håll och sedan staka ut en bra väg att gå för att nå dit. Enkelt. Mitt första kvartal som ordförande för LSU – Sveriges ungdomsorganisationer har passerat och jag tänkte ta tillfället att efter fyra månader (ett tertial) berätta lite om vad som är på gång.

Påverkan
I styrelsen har arbetet med påverkansstrategier kommit igång. Vi har bestämt att fokusera på fyra intressepolitikområden.Strategierna ska ge oss framförhållning och tydligare koordinering i Sveriges ungdoms- organsiationers påverkansarbete.

• Villkor för ungas organisering
• Öppenhet och tillgänglighet
• Ungdomsorganisationers roll i svenskt bistånd/utvecklingspolitik
• Inflytande, delaktighet och makt - Europa

Kommunikation
Därutöver har LSU börjat ta fram en kommunikationsstrategi. Ett arbete som leds av Cecilia, vår nya kommunikationsansvarige. LSU vill i den inkludera alltifrån grafisk profil, språk, press, webb, medlemsorg- anisationer och tryckt material. Redan innan Cecilia börjat under årets första veckor släppte LSU fler pressmeddelanden än på hela förra året.

Inspiration
Jag har också tagit mig tid att lära känna flera medlemsorganisationer genom att helt fräckt bjuda in mig till styrelsemöten eller bjuda ut ordföranden på en kaffe. Inte helt oväntat är det banne mig bland det mest inspirerande jag vet. Jag har såklart också hängt med mina kollegor i styrelsen och på kansliet, träffat samarbetspartners och ”andra viktiga personer”. Den nya termen ”mötesfria dagar” har nyligen införts i mitt vokabulär.

Framtiden
Sedan 2005 har LSU antagit ett nytt syfte, antagit ett sprillans nytt politiskt program, ändrat i organisationen för att kunna leva upp till detta samt sanerat vår ekonomi. Bordet är dukat, brukar det ju heta.

Det vi står inför nu i LSU är inte en förändringsprocess, men en utvecklingsprocess. Hur ska LSU fortsätta att utvecklas enligt syftet för att bli bättre på det vi vill vara? Utifrån vårt syfte och vårt program, vad vill vi att andra aktörers bild av LSU ska vara om tre år? När vi ska åka på utvecklingsstigen behöver vi en juste vägkarta och kompass, därför har styrelsen beslutat att under året ta fram en treårsstrategi för LSU. För framgång i processen behövs olika samhällsaktörers, medlemsorganisationers, kansliets och utskottens inspel.

Ibland känns det ensamt att vara ordförande. Det är sant, men ändå inte. Omkring mig har jag en taggad och engagerad styrelse, beundransvärt kompetent och kul personal, samt en aldrig sinande inspirationskälla i alla de sköna människorna jag möter hos LSU:s medlemsorganisationer. Dessutom har vi ett starkt politiskt program, en grym Alla olika alla lika-kampanj och fullt av pilotprojekt i LSU:s verksamhet 2007. Det är väldigt mycket av det man önskar sig som ny ordförande.

Alright!

I Rosengård tar unga egna initiativ för att bryta utanförskap efter veckans oroligheter. Bra tycker jag! Och bra att Sydsvenskan uppmärksammat ett av många exempel på unga som tar ansvar för att forma det samhälle de drömmer om. Ett samhälle där alla människor får vara olika men lika mycket värda.

Illustration: Jenny

Bättre verktyg än sten för ungas inflytande

Stenkastning och bränder i Rosengård utanför Malmö. Sydsvenskan skriver: "Bränderna, stenkastningen och ungdomsgängen var idag det stora samtalsämnet på Herrgården. Men de flesta hävdar att gänget i lördags kväll inte bestod av ungdomar, utan av barn."

Samtidigt i en annan del av Skåne händer något som bör vara morgondagens rubriker i Sydsvenskan: Unga människor från åtta organisationer ger sig idag ut på Skolturné. Unga människor som gemensamt bestämt sig för att ta ansvar för att bryta utanförskap och sätta andra verktyg än sten i händerna på unga människor som vill påverka i sin vardag.

Sveriges ungdomsorganisationer inspirerar och skapar kunskap och förståelse. Att skapa möjligheter och förutsättningar för unga att gå samman och organisera sig är ett sätt att bryta utanförskap och stärka ungas sysselsättning.

Skolturnén startar i Trelleborg idag och rullar sedan vidare i Skåne och Småland 16 april-18 maj. Med gemensam kraft tar Skolturnén ansvar för att ifrågasätta normer och strukturer som exkluderar. Temat är Du påverkas – Hur påverkar du? Målet är att ta ett brett grepp kring icke-diskriminering och fokus ligger på likabehandling oavsett etnicitet, religion, trosuppfattning, kön, könsidentitet, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder.

Skolturnén genomförs av Booster riksförbund, PeaceQuest, RFSL Ungdom, Rädda Barnens Ungdomsförbund, Röda Korsets Ungdomsförbund, Sveriges Unga Muslimer, Turkiska Ungdomsförbundet och Unga Synskadade inom ramen för kampanjen Alla olika alla lika.

Klimathotet och klimatmöjligheten

Nu har FN:s andra stora klimatrapport presenterats. Innehållet är egentligen ingen överraskning, men oerhört dystert. Så dystert att de politiska förhandlingarna i FN om vad av forskarnas fakta som skulle med och hur det formulerades gjorde rapportlanseringen försenad.

Vi vet nu, och världens regeringar är i FN överens om, att människans aktivitet starkt bidragit till den negativa utvecklingen av livsmiljön på jorden. Vi står inför en situation där en höjning av temperaturen skapar nya klimat, utrotar en tredjedel av jordens arter och på sikt ger nya utmaningar för livet på jorden. Detta kallar vi klimathotet. Ett rätt konstigt namn tycker jag, eftersom det egentligen är vi människor om hotar klimatet.

Att det är vi människor som satt jorden i den här situationen ger ändå lite hopp. Det innebär ju att vi är förmögna att förändra vårt beteende för att, så gott det går, vända utvecklingen. Hade utvecklingen inte berott på oss hade vi ju möjligen varit i händerna på något okontrollerbart. Det hade varit riktigt dystert. Istället ges vi nu chansen att förändra och påverka.

För att vi ska lyckas behövs en stor portion politisk vilja. Men det räcker inte tror jag. Insikten att varje människas handlingar kan bidra till att göra skillnad blir extra tydlig när det gäller just miljö och en långsiktigt hållbar utveckling. Ansvaret ligger inte någon annanstans, det är lika mycket ditt, som mitt som andras. För en hållbar utveckling krävs en helhetssyn på världen och ett samarbete över gränser. Ett samarbete mellan individer och grupper, ett samarbete som skär genom alla samhällssektorer och över nationsgränser, språkgränser, mentala gränser.

På mitt kylskåp har jag ett gulnat vykort med ett klassiskt citat av Margaret Mead: Never doubt that a small group of thoughtful, committed citizens can change the world; indeed, it is the only thing that ever has. Jag tror inte att vi kommer att vara en liten grupp som i våra handlingar och åsikter verkar för en hållbar utveckling. Jag vet att vi kommer att vara många.

De unga människor som oroar sig mest över klimatet och miljön är också de som engagerar sig mest skrev DN häromdagen. Unga bör själva ges rätt och möjligheter att skapa sin samtid. Det är inte en hållbar utveckling att unga ska behöva städa upp följderna av tidigare generationers ekologiska, sociala eller ekonomiska verkningar. I det kontinuerliga formandet av vårt samhälle måste hållbar utveckling-perspektivet prägla samtliga politiska beslut. Alla har rätten och ansvaret att delta i det arbetet.

Upplevelsen av ett gemensamt hot skapar ett gemensamt mål, som skapar möjligheter för ett brett gemensamt engagemang. I den änden tycker jag att vi ska börja, med klimatmöjligheten.

Well...

...nu är jag inbjuden att sitta i panelen på Arenagruppens uppföljningsseminarium om Ungas framtidsvägar den 15 maj kl 18. Och då tjatade jag faktiskt inte ens.

Om unga utan unga

Alltså, ibland undrar jag hur folk tänker. Idag har Institutet för framtidsstudier och Tankesmedjan Agora bjudit in till ett seminarium på temat "Ungas framtidsvägar - möjligheter och utmaningar" med anledning av tankesmedjan Agoras årsbok med samma namn. Det är en hel eftermiddags program med aktuella och intressanta ämnen:

Ung och utanför – vad innebär det på lång sikt?
Olof Bäckman, docent i sociologi, Institutet för Framtidsstudier
Anders Nilsson, docent i kriminologi, Institutet för Framtidsstudier
Samordna insatserna för arbetslösa ungdomar
Jonas Olofsson, docent i ekonomisk historia, Socialhögskolan, Lunds univ.
Ungdom, social exkludering och motstånd
Aleksandra Ålund, sociolog och professor och Catarina Lundqvist, doktorand vid Tema Etnicitet, Linköpings universitet
Åldersdiskriminering – från Mangold till Paris
Susanne Fransson, docent i rättsvetenskap vid Handelshögskolan, Gbg
Paneldebatt:Erland Olauson, förste vice ordförande LO , Karin Pilsäter, folkpartiet , Mona Sahlin, socialdemokraterna , Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef SACO, Moderator: Anna Thoursie, fil.dr. i nationalekonomi och chef för tankesmedjan Agora

Med en yrkesskadads blick noteras snabbt att arrangörerna lyckats med bedriften att konsekvent undvika att inkludera unga människor i program- met. Grattis! Som sagt, ibland fattar jag bara inte hur folk tänker. Blir det mindre intressant att tala om unga och ungas framtidsvägar med unga?

Kanske är det möjligt att tänka ut relevanta, förankrade och hållbara lösningar på de i programmet identifierade "problemen" utan att unga överhuvudtaget aktivt är med i processen. Möjligt, men inte är det effektivt.

Ett ungdomsperspektiv innebär att unga inte bara ses som en målgrupp för åtgärder utan initiativtagare, deltagare, beslutsfattare och ledare. För att påminna om det kommer jag och Adam att ställa frågor från golvet. LSU:s politiska plattform erbjuder ett gäng spännande inlägg om utanförskap, arbetslöshet, diskriminering och ungdomsperspektiv.