Om villkor för ungas organisering

(detta är ett utdrag ur LSU:s input till direktiv för den förestående utredningen om statsbidrag till ungdomsorganisationerna)

Till
Christer Hallerby, Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Annica Dahl, Integrations- och jämställdhetsdepartementet

• Det ligger i samhällets intresse att genom bidragen till organisationerna inte styra verksamheten. Värdet för samhället av de ideella föreningarna är just att de är självständiga, fristående och oberoende. Det statliga stödet behöver därför utformas så att det i så låg grad som möjligt påverkar organisationernas struktur, verksamheter och inriktning. Därför välkomnar vi den ambition som har uttryckts att statens bidrag till föreningslivet ska ges ”så villkorslöst” som möjligt genom att varken gynna eller missgynna olika typer av organisering. Samtidigt vill vi påtala att de organisationer som mottar bidrag självklart genom detta måste leva upp till de åtaganden som är nödvändiga, i form av redovisning av verksamhet, medlemmar etcetera.

• Det statliga stödet till ungdomsorganisationerna spelar i många fall en mycket central roll i organisationernas finansiering av verksamheten. Stora förändringar från år till år i bidragsbeloppen kan få stor påverkan på ungdomsorganisationernas möjlighet att bedriva verksamhet. Mot bakgrund av den pågående diskussionen inom ramen för såväl svensk som europeisk politik kring en eventuell förändring av spelregleringen känner många ungdomsorganisationer oro för framtiden för de medel som idag fördelas utifrån Svenska spels vinst. LSU är av den åsikten att de statliga bidragen till ungdomsorganisationerna i sin helhet skall komma ur den statliga budgeten och önskar att detta perspektiv beaktas av utredningen.

• Tidigare har förslaget förts fram att ungdomsorganisationerna själva kan ta över uppgiften att fördela statsbidragen till ungdomsorganisationerna. Som förebilder för detta system kan nämnas bidragen till Riksidrottsförbundet. I Norge och Danmark praktiseras modellen att ungdomsorganisationerna genom sitt samarbetsorgan fördelar medel. Vi anser att utredningen bör se över denna möjlighet, eller andra former för ungdomsorganisationernas formella inflytande över fördelningen.

• Vi har tidigare uttalat oss skeptiska till förslaget att de partipolitiska ungdomsförbunden ska få bidrag baserat på deras partiers mandat i riksdagen. Ett sådant system korrelerar ej med de nuvarande målen för statsbidraget. Att bryta ut några organisationer menar vi ställer hela bidragssystemet på sin spets. Vad är det som gör att just de partipolitiska organisationerna skiljer ut sig från övriga? Vi tror att det kan finnas även andra kategorier av organisationer som kan anses berättigade till ett separat system, och vi anser att utredningen också bör beakta detta.

• Det är för alla typer av organisationer förenat med stora risker att finansiera sin verksamhet utifrån endast en eller ett fåtal finansieringskällor. LSU är övertygat om att en viktig utmaning för ungdomsorganisationerna är att arbeta med flera finansieringskällor och finansieringsformer för att säkra sin självständighet och långsiktiga utveckling. Idrottsskatteutredningen (SOU 2006:23) föreslog flera skattemässiga förändringar för att bland annat göra det lättare för idrottsföreningar att bedriva näringsverksamhet. LSU anser att flera av de föreslagna förändringarna är bra, men att de bör omfatta även andra typer av organisationer. Parallellt med diskussionen om förändringar i statsbidragssystemet bör departementet också – för att eftersträva en helhetssyn på problematiken – se över denna frågeställning.

Vänliga hälsningar,
Hanna Hallin, Ordförande
Richard Bengtsson, Generalsekreterare