Ungdomar i demokratin

Idag kräver Jytte Guteland i DN att S ålderssäkrar sina listor. Vid förra valet var genomsnittsåldern 48 år på de som valdes in.

Den stora skillnaden mellan unga och äldres påverkan i samhället ligger inte framförallt i metoderna eller i vilka frågor som engagerar mest. Största skillnaden i politiskt deltagande ligger just i att färre unga än äldre deltar politiskt, som förtroendevalda och som väljare. Det vill säga unga människor har mindre makt än äldre människor.

I onsdags startade jag dagen med Sveriges ungdomsråds frukostseminarium där de presenterade sin nya rapport om unga människors politiska deltagande Ungdomar i demokratin.

I rapporten konstateras att unga som grupp har lägre inkomst och lägre utbildning än äldre som grupp, och att detta kännetecknar alla grupper som i lägre utsträckning deltar politiskt. Ju bättre villkor man har, desto mer deltar man. Män mer än kvinnor, medelklass mer än arbetarklass, äldre mer än yngre. Rapporten konstaterar också att kommuner alltför ofta satsar på att öka ungas deltagande med direkta insatser, typ en kampanjhemsida, istället för att gå på de bakomliggande orsakerna och förbättra ungas villkor.

De åtgärder som föreslås handlar om att satsa på ungas organisering i det lokala föreningslivet, att öka kunskapen om hur kommunen fungerar och vilka rättigheter (begära ut handlingar, överklaga etc) du har oavsett ålder, satsa på enkla lösningar där unga direkt kan ta del av info om kommunen och komma i kontakt med den.

Det är uppfriskande att Sveriges ungdomsråd säger rakt ut att särskilda lösningar för ungas deltagande inte är att rekommendera. Att ha unga engagerade vid sidan av är bekvämare än att de ska ta plats där makten finns. Det är det SSU också verkar ha fått nog av.