2008/10/27

Linda leder Fältbiologerna

Ordförandeporträtt #20

Jag heter Linda Ellegaard Nordström, från Fältbiologerna

Genom att organisera sig i Fältbiologerna kan ungdomar lära sej om natur och miljö och sen använda kunskaperna för att vara med och påverka så det blir nån ordning på den här världen! När Fältbiologerna startades för drygt 60 år sen var det mest en förening för folk som ville vara ute, njuta av och lära sej om naturen.

Men i takt med att miljöproblemen blev alltmer uppenbara blev miljöarbetet en allt viktigare del av föreningens verksamhet. Det är många gånger inte vi unga är orsaken till att vi håller på att totalt sabba den här planeten, men det blir vi som får lida för det! Den saken försöker Fältbiologerna göra nåt åt, vi vill att det också ska finnas en vettig miljö för kommande generationers unga att växa upp i.

Varför blev/är du engagerad i Fältbiologerna?
Kombinationen natur + miljö var precis vad jag sökt för att få utlopp för mitt engagemang. Jag tycker världen är både galen och vacker på samma gång, och mitt i allt det lever ju vi. Från min uppväxt i Norrbotten har jag har fått med mej en känsla för hur saker hänger ihop. Jag har fått
hänga i och bli trygg i skogen, men också sett hur den skövlas för att ge mer vinst till storbolagen i storstan. Rättvisa råder varken i eller utanför Sverige, och det provocerar mej.

Klimatförändringarna innebär en oerhörd turbulens och förändring i sig, och det är oerhörda samhällsförändringar som krävs för att tackla dem. Det är också en fråga som tydligt visar bristen på rättvis fördelning - vi som orsakat det mesta av problemen är de som många gånger får minst negativa konsekvenser av dem. Jag tror att enda sättet att ha någon chans att fixa det är att organisera sej brett, själv fixar jag rätt lite, men tillsammans med många andra kan det bli action!

På söndagmorgon brukar jag...Beror helt på var i landet jag befinner mej. Jag bor i Jokkmokk, nu i söndags morse gick jag upp tidigt och for ut för att inventera gammelskog tillsammans med en kompis. I Jokkmokks kommun finns ett av de sista återstående större fjällnära gammelskogsområdena, som vi kämpar för att rädda. Det är i princip väglöst land med tokfina skogar som aldrig har varit kalavverkade. I söndags gick vi bland knotiga 450-åriga gammeltallar, i ett område som nu är snitslat för avverkning. Snacka om att staten inte tar sitt ansvar, ett sånt område borde varit skyddat för länge sen!

Vad är du mest stolt över?
Mina två systrar och min bror, vi är alla väldigt olika och det är bra. Mångfald är styrka, det gäller både bland människor och i naturen. Jag är också stolt över landsändan som jag kommer ifrån, Lappland där jag bor nu, och Norrbotten där jag är född. Här finns så många starka, coola människor och helt grym natur att hämta kraft i.

Stolt är jag också över allt jag lärt mej och faktiskt åstadkommit genom åren. Jag tycker nog att jag har lärt mej mer genom mitt ideella engagemang än då jag gått i skolan. Och inte minst; det är väldigt najs att vara en del av en rörelse som tycker att det som är schysst i världen är så bra att det är värt att kämpa för!

foto: Jennie Wadman

Inga kommentarer: