2008/09/05

Frida leder Liberala ungdomsförbundet

Ordförandeporträtt #4

Jag heter
Frida Johansson Metso, förbundsordförande för Liberala ungdomsförbundet, Folkpartiets ungdomsförbund.

Vi organiserar och utbildar engagerade unga liberaler. Vi är plattform och reseförmedlare, kontaktannons och opinionsbildare. Hos oss har tusentals liberaler blivit mer medvetna, smartare, gladare, modigare. Vi skapar politik dagarna och nätterna igenom, i ord, bild, gatuteater, tv, i klassrum…För många, för mig, är Liberala ungdomsförbundet under många år det viktigaste i livet eftersom LUF ger oss makt att påverka, att höras och förändra.

Varför är du engagerad i Luf?
Under min högstadietid fick jag känna av vad rasism kan innebära och vad det gör med människor, jag gick på en mycket segregerad skola med en hel del problem. Men jag har alltid velat påverka det som påverkar mig och är en klassisk elevrådsperson.

Ett par år in i min LUF-tid fick jag en nytändning när jag engagerade mig i svensk flyktingpolitik. Och jag har alltid, både teoretiskt och praktiskt, funderat över mänskliga rättigheter: vem upprätthåller dem, är de gränslösa? Tyvärr är ofta svaret nej. Att vi, som är fria, inte kan inse vår roll i att andra är ofria, att vi inte kan se vårt ansvar att hjälpa andra med färre möjligheter, att det är en skyldighet vi måste svara mot pga de rättigheter vi har, är grunden till mitt engagemang. Mänskliga rättigheter ska gälla alla, annars är de inget värda alls.

Med de utgångspunkterna är det inte underligt att söka sig till ett ungdomsförbund som värderar frihet, gränslöshet, individ före stat, i kombination med socialt ansvar och solidaritet - och dessutom, har vettiga ekonomiska lösningar som kan finansiera välfärd. För även som liberal tror jag på staten, att människor går samman för att skydda och hjälpa varandra, att vi inte enbart utelämnas till tur eller välgörenhet. Men jag tror på välfärdsstaten, inte på nationalstaten - därför var fri invandringskampanjen som LUF drev i höstas min drömkampanj.

Vilket råd vill du ge?
Man kan aldrig peppra för mycket.

Inga kommentarer: