Ordförandeporträtt #19
Jag heter Eric Hale och är ordförande för Utrikespolitiska förbundet Sverige (UFS).
Vi erbjuder meningsfull verksamhet utanför skola, högskola och arbete för alla som är intresserade av utrikespolitiska, internationella och globala frågor men unga och studenter är vår största målgrupp. Vi initierar, och utgör tillsammans det största forumet för, debatt där unga har möjlighet att fördjupa och bredda sin kunskap i en mängd olika frågor av internationell karaktär.
Genom att bjuda in lokala, nationella och internationella makthavare till vår verksamhet skapar vi också möjligheter för unga och makthavare att mötas. Av våra ca 2000 medlemmar väljer ett par hundra att engagera sig i någon av våra tidningar, radioprogram, programutskott, resegrupper etc och för dessa ungdomar utgör UFS och dess medlemsföreningar inte bara en bas för nyttiga och spännande erfarenheter utan också en grogrund för omfattande sociala nätverk.
Varför är du engagerad i Utrikespolitiska förbundet?
Att jobba med drivna och engagerade personer som har samma intressen som en själv är den främsta drivkraften. Att få vara med och leda arbetet med att forma och utveckla en organisation har också varit en utmaning vilket också är en av mina drivkrafter.
Jag började som aktiv medlem i Utrikespolitiska föreningen i Uppsala direkt när jag flyttade dit för att plugga. Jag har alltid varit intresserad av internationella frågor så det tedde sig ganska naturligt att söka sig till, och engagera sig i, en UF-förening. Efter ett par år blev jag invald i Uppsala-styrelsen som vice ordförande och under det året intensifierades också samarbetet med de andra utrikespolitiska föreningarna runt om i landet.
Det var spännande att få vara med och bygga om det nationella, ganska löst sammansatta nätverk som UFS då var till ett fräscht, starkare förbund med en egen ekonomi, egen verksamhet och så vidare. Lagom till att mandatperioden i Uppsala avslutades skulle UFS för första gången välja ett presidium och jag fick den stora äran att bli UFS första valda förbundsordförande och på den vägen är det.
I höst ser jag fram emot att ha lite tid över, då mitt ordförandeskap tar slut, och ägna mig mer åt sådant man har fått prioritera bort. Jag ska återuppta mina kvällskurser i franska, kanske börja på gitarrkurs och börja utnyttja mitt gymkort lite mer.
Jag är mest stolt över att ha bidragit till framväxten av en starkare sammanslutning av utrikespolitiska föreningar runt om i landet. Vi har ökat omsättningen dramatiskt (bland annat för att vi har beviljats samtliga sökta bidrag) vi har ökat utbytet mellan våra medlemmar och medlemsföreningar på ett sätt som saknar motstycke i UFS historia, vi har haft den första stora gemensamma verksamheten (Utrikespolitiskt konvent 2008), vi har varit en av de mest aktiva medlemsorganisationerna i LSU under året och vi har genom allt detta skapat goda förutsättningar för ett livskraftigt UFS i många år framöver.
Och det har vi gjort helt på ideell basis - utan kansli/kontor, personal eller arvoderad styrelse.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar