2009/08/28
Framgångar för kollegorna
I år ges 16-17 åringar rösträtt provval i en av tre kommuner i Danmark vid valet i november. Röstandet sker digitalt och möjligör för 50 000 unga att visa vad de tycker. Även i Norge kommer 16-17 åringar att ha rösträtt på försök vid nästa kommunalval. Spännande frågor som diskuteras för sällan i Sverige.
2008/09/08
BO underkänner myndigheters hänsyn till unga
– Det är väldigt lätt att vara välvillig till barns perspektiv och behov, i allmänna termer. Så fort det handlar om att i ett skarpt läge besluta, så är det mycket lättare för vuxna att prioritera vuxenfrågor eller vuxenperspektiv
Hon får medhåll av två elever på Smedhagsskolan:
– Jag tror inte att de bryr sig så mycket faktiskt. Fritidsgårdar och sådant är inte alltid öppna till exempel, säger Ruhit Chowdhury.
Vad borde ungdomar få vara med och bestämma, borde man få rösta?
– Ja, unga ska få känna att de får vara med och bestämma, säger Salam Jawad.
Det är bra att myndigheter skriver in sina egna regler att man ska bry sig om vad unga tycker men det är en onödigt lång väg att gå. Varför inte bara se till att unga själva får inflytande? Som ett exempel är bara drygt en procent under 30 år i statliga styrelser – att man då har svårt att ta in ungas perspektiv är därför lätt att förstå.
2008/02/12
Grannar ser över 16-årig rösträtt
Norges barnombudsman har precis släppt en folder som förespråkar
16-årig rösträtt. Foldern visar att rösträttsåldern sänkts i Norge fyra gånger sedan den infördes (från 25 till 18år). I Norge är genomsnittlig ålder för förstagångsväljare 20 år i kommunalval. Då har många unga lämnat sin hemkommun. Det betyder att få med erfarenhet av att växa upp idag i en viss kommun påverkar den politiskt. Kommunen går miste om värdefull erfarenhet och kunskap.
Det är viktigt att man kan påverka beslut som rör ens vardag. Det är till och med en rättighet. Därför har utländska medborgare som är tillfälligt bosatta i Sverige rösträtt i kommunal- och landstingsval.
När man är 16 år har man gått ut grundskolan. Man har rätt att skaffa barn och man är straffpliktig. Alltså anses man vara mogen att delta fullt ut i samhället. Ändå får man inte påverka sin närmiljö politiskt. Precis som det var för kvinnorna en gång i tiden. Samma argument. Eller brist på.
Unga som jag träffar ute på gymnasieskolor, framförallt i välmående kommuner, säger när vi gör värderingsövningar att de saknar makt och möjlighet att påverka. Att det inte är någon idé och att de ändå inte har rösträtt förrän om flera år. De säger att deras åsikter inte är viktiga. Då brukar jag säga att alla utanför skolans väggar tänker att det är just ni, unga som vuxit upp i välmående kommuner, som resten av samhället sätter sin tilltro till, kallar framtiden och som förväntas delta i och vilja utveckla samhället. De brukar inte direkt se övertygade ut.
Samtidigt vet vi att tiotusentals 16-åringar valt att engagera sig, gå med i en förening eller på annat sätt påverka samhället och andra människor. Unga som är utbildade ledare, drivna projektledare och pålästa i aktuella frågor. Trots att de inte anses vara medborgare fullt ut.
Ingen förlorar sin rösträtt i Sverige. Ingen är för gammal eller för sjuk för att utöva den. Jag har som valförrättare tagit emot röstsedlar från en 101-åring. Rösträtt är en rättighet och de tillkommer alla och envar. Målet med Sveriges ungdomspolitik är att alla unga ska ha tillgång till verkligt inflytande (förut var det makt).
Just nu är det tyst i debatten om sänkt rösträttsålder i Sverige.