Jag undrar också

"Ett stort antal barn ser fram emot sommarlovet som för många innebär utflykter, sommarstugan eller resor utomlands - för andra barn är det en mardröm. Att tvingas tillbringa flera veckor med en sin psykiskt sjuka mamma som inte handlar mat, sin alkoholiserade pappa som blir våldsam i berusat tillstånd eller sin ene förälder som attraheras av sexuellt umgänge med barn betyder att vuxenvärlden inte tar sitt ansvar. Jag skulle vilja diskutera det faktum att under samma period minskar ungdomspsykiatriska kliniker sina resurser, fritidsverksamhet minskar och socialtjänsten drar ner på folk. För en tjej på nio år vars far våldtar henne varje dag är skolan och fritids en räddning. Då hon under sommaren inte har en chans att fly behöver hon stöd mer än någonsin, men staten har sommarlov och frånsäger sig sitt ansvar. Hur kan det få vara så här?"

Hannah Ström aktiv i en av LSU:s medlemsorganisationer får välja vilken fråga hon skulle vilja svara på officiellt.
Synd att det är så få som ställer frågan.