Mer medlemmar och lokalt inflytande åt ungdomsorganisationer

Enligt ”Fritid på egna villkor” (SOU 2009;29) hade de bidragsberättigade ungdomsorganisationerna 2008, 478 521 medlemskap bland ungdomar i åldrarna 7–25 år, vilket innebär en minskning på ungefär 75 000 sedan 2002. Trenden är att antalet medlemmar i Sveriges barn- och ungdomsorganisationer minskar sedan en rad år. Men det finns flera undantag från detta och medlemssiffror säger ju långt ifrån allt om hur många som är engagerade.

Trots detta organiserar de allra flesta ungdomsorganisationer fortsatt sig med medlemmar som en viktig bas för engagemanget. Antalet medlemskap är därför en viktig indikation på hur många människor Sveriges barn- och ungdomsorganisationer engagerar.

Ungdomsorganisationers verksamhet är angelägen, både för individernas egenmakt och för deras bidrag i samhällsutvecklingen som helhet. Därför är det viktigt att många tar del av den. I detta står organisationerna inför en stor och viktig utmaning att vända trenden, genom att skaffa kapacitet att ta vara på de stärkta finansieringsmöjligheter som den ökade bidragstilldelningen medfört under senare år.

Samtidigt står Sverige som övriga Europa inför en stor utmaning. Ungdomsgenerationen blir mindre i förhållande till övriga befolkningen samtidigt som känslan av att stå utanför ökar. Forskning säger att fler unga nu än tidigare mår sämre och utsikterna på arbetsmarknaden försämras. 16- till 19-åringar är mer pessimistiska i sin syn på framtiden än 25- till 29-åringar (Ungdomsstyrelsen 2007, Unga med attityd).

Hälften av ungdomarna i åldern 16–25 år upplever att de har små eller inga möjligheter att föra fram idéer till beslutsfattare i kommunen (Ung idag 2008 – En beskrivning av ungdomars villkor, Ungdomsstyrelsens skrifter 2008:5). Ungdomar i åldern 18–29 år är kraftigt underrepresenterade bland förtroendevalda på kommunal nivå. Bland förtroendevalda i kommunerna uppgick andelen i åldern 18–29 år till 7 procent 2007 jämfört med att åldersgruppens andel av befolkningen uppgick till 18 procent.

Det finns alltså anledning att vara bekymrad över den samhällspolitiska debatten i frågor som rör unga människors vardag. Ett ungdomsperspektiv handlar om att aktörer så långt som möjligt sätter sig in i ungas situation för att bättre kunna ta tillvarata ungas rättigheter och intresse. Ett sådant perspektiv kan många olika aktörer föra sig med. Men det behöver tydligare komma från samtal med unga människor och från unga människors perspektiv. Basen för ungas inflytande är olika aktörers förmåga att ta till sig unga människors olika perspektiv.

Det saknas idag en ungdomspolitisk handlingsplan i två tredjedelar av Sveriges kommuner enligt Regeringens budgetproposition hösten 2008. Det är viktigt med en övergripande strategi och politik för ungdomar på alla nivåer. Dels för att visa hur unga människor påverkas av politiska beslut inom olika områden, dels för att öka kunskapen om ungas levnadsvillkor. De ungdomspolitiska handlingsplanerna i kommunerna bör göras i samråd med lokala ungdomsorganisationer.


Jag tycker att LSU har en roll att fylla i det här, genom att:

1) Fördjupa ungdomsorganisationernas kapacitet att strategiskt nå ut till nya grupper, öka andelen medlemmar och unga som tar del av och förbättra sin organisering, samt

2) öka möjligheten för ungdomsorganisationerna att ta del av aktuell politisk debatt på lokal och nationell nivå i Sverige, skapa opinion och stärka sina medlemmars politiska kompetens.


Under de kommande åren borde LSU exempelvis arbeta för att:

• Medlemstappet bland de bidragsberättigande ungdomsorganisationerna vänds till tillväxt så att de har lika många medlemskap i åldrarna 7–25 år 2012 som de hade 2002.
• Ungdomsorganisationernas medlemsföreningar långsiktigt kan bedriva bra verksamhet för fler som också inkluderar nya grupper av unga
• Den ungdomspolitiska debatten präglas av en bredd av ungas egna röster och ungdomsorganisationerna deltar i högre utsträckning i debatten på både lokal och nationell nivå.
• En majoritet av Sveriges kommuner har en medveten och sammanhållen ungdomspolitik inklusive frågor om villkor för ungas föreningsliv

Nästa år är det dags att ta fram en ny treårsstrategi för LSU:s utveckling. Vilka utmaningar och behov står din organisation inför som LSU skulle kunna underlätta för er att möta?